Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING * I I
Medan den Schvarzburgske superintendenten — enligt höga
mönster — anslagit ett särskildt hufvudstycke (det femte) åt
absolution och bikt, har västeråsbiskopen — efter föredöme af Huberinus
och många andra — inflikat framställningen om dessa å samma
hufvudstycke som nattvarden och det efter instiftelseordens
genomgång. Han upptager ingenting om sin stränga kyrkotukt med bann,
kyrkplikt och förvisning och föga om biktfäder och kyrklig absolution
— om hvilka t. ex. Hercko talat ingående. Detta stöder kanske
antagandet, att det lilla arbetet afsåg att blifva en spridd — och
omtyckt — folkbok. Det vill tydligtvis in i det sista framhäfva
individen-åhöraren-elevens personliga frälsningsförhandling med
Gud samt Guds kraf på och nådeverk för och med honom, — honom
direkt. Den kan därför ej gärna — å andra sidan — göra som de
hessiska KO: utelämna allt om boten; han ägnar däråt några små
stycken, innebärande i väsentliga drag en rekapitulation af de
vilje-väckande moment, som boken och dess förebilder förut betonat.
Rörande botserien må anföras äfven tvänne akroamatiska
uttalanden af Rudbeckius, hvilka ju tydligt öfverensstämma med
Enfaldiga frågor. Förebilderna kunna hafva varit Huberinus, Hercko
och Jauerkatekeserna.1
Sist hänvisas menigheten till nådens källa och nådens medel,
1 [Huberinus 1543, 1544.]
Was ist . . . die rechte prob . . . ? Das der mensch erstlich sich
erkenne für ain armen sünder, der der gnaden Gottes notdürfftig sey; Zum andern,
das er vestigklich glaub den Worten der Göttlichen verhaissung, nämlich
das der leib vnd das blut Christi für jn aufgeopffert vnd vergossen sey; Zum
dritten, das der mensch ainen guten fiirsatz habe, sein stindigs leben zu endern
vnd ain new, Gotsäligs leben anzufallen . . .
[Hercko.]
Wer empfehet die Absolution wirdig? Der seine sunde von Hertzen
erkent, rew vnd leid darüber hat vnd sich zu bessern begert, gleubet auch
festiglichen, das der Diener Gottes worts macht habe, an Gottes stat jm
seine sünde zuuergeben auff Erden . . .
[Gott] hat geboten, Busse thun vnnd sich lassen in der Kirchen von
seinen Dienern absoluirn ...
[Christi. Fragstücke i Jauer 1591
Was heisset Busse thun? Busse thun heisset von wegen der Sünden
hertzlichen erschrecken an Christum gleuben vnd sich für sünden hüten
und from werden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>