- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
36

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 O

B. RUD. HALL

hvarvid författaren kan hafva användt sig af dr. Herckos
formulering redan å andra hufvudstycket — hvilken äfven återgår i
andra katekeser — att man kommer till tro genom att höra det
heliga evangelium och använda de högvärdiga sakramenten, som
äro Andens kraftiga medel i ödmjuka hjärtan.

Därmed är Herckos framställning slut och så äfven den
utredande hufvudafdelningen af Enfaldiga frågor. Rudbeckii
volun-tariska syfte framträder dock ännu fortsättningsvis, i det han åter
— upplaga efter upplaga — upprepar sin fråga från inledningen om
kunskapers tillräcklighet till salighet samt slutligen framhåller
vikten af de respektive hufvudstyckenas flitiga och trogna
efter-lefnad. Karakteristiskt är citatet i svaret på den förra frågan:
»Ty de komma icke alla i himmelriket, som säga Herre, Herre».
Vid de sammanfattande påpekandena rörande hvart och ett
hufvud-stycke följer han dels Herckos och andra kateketers arbeten, hvarvid
han utplockar korta satser och meningar från tidigare afdelningar,
dels ock sin egen lilla bok Vår tro samt de förutgående kapitlen af
Enfaldiga frågor. För denna sporadiska påverkan förbjuder det
redan starkt anlitade utrymmet att lämna speciella beläggställen.

[Rudbeckii Krigspredikan nära Pleskov 3% 1615 s. C.]
[Talaren råder och förmanar var och en] att han nu överväger sitt förra
leverne, låter sig ångra sina synder och överstädelser, . . . beder [Gud]
hjärteligen om syndernas förlåtelse för Sonens Jesu Kristi skull och lovar
därhos, om Gud vill spara honom längre livet, att härefter vilja bättra sitt
leverne och leva efter Guds bud och vlija, så mycket möjligt är, i alla sina
livsdagar.

[Vår kristliga tro, s. 14, 16; moderniseradt.]
[En sannskyldig bot och bättring] sker då, när vi först av hjärtat ångra
våra synder och tycka illa vara att vi så ofta synda emot Gud . . . Sedan
att vi tro på Kristus Jesus, att vi för hans förtjänsts och förskyllans skull
bekomma syndernas förlåtelse . . . Till det tredje . . . att vi då sedan
avstå med synden, föra ett nytt och gudfruktigt leverne . . .

[Enfaldiga frågor del V.]
Hur skall man göra rätt bot och bättring? Först att man betraktar,
ångrar av hjärtat och bekänner sina synder inför Gud och sin skriftefader.
Sedan, att man tror och beder Gud om syndernas förlåtelse för Kristi skull,
tror, att man uti denna nattvarden anammar Kristi sanna lekamen och blod
och därmed syndernas förlåtelse. Och sist att man med allvar tänker till
att avstå med synden och förer ett nytt leverne.

Äfven ett senare stycke af Hercko än det nyss aftryckta talar
därom: Huru många stycken inbegripas i bikten. Två svar lämnas — deras
ordalydelse ej aftryckt hos Reu. Jfr Laurelii Catechismus Lutheri 1670,5.56.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free