Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING
* I I
Af de långa, delvis mycket polemiska utredningar, som tidens
nit så gärna utförde i afseende å dopet och i synnerhet i afseende
å nattvarden, skönj es i Enfaldiga frågor föga eller intet: en antydan
ges dels i en för öfrigt i sådana böcker ej vanlig fråga om
berättigandet af dop i annan vätska än vatten, dels i två ganska korta
stycken om förhållandet mellan brödet och vinet samt Kristi
lekamen och blod. Villkoren för ett rätt nattvardsbegående
framhållas med betoning af ånger och bekännelse, tro, bättringslöfte
och en ny vandel.
Däremot nämnes ej kyrkans nyckelämbete och prästens
ställföreträdande aflösning — i olikhet med så godt som alla andra
katekesutredningar och med KO-förslaget 1619, hvilket nästan på
medeltidsmässigt sätt framhäfver kyrkobegreppet och hvilket
Rudbeckius varit med om att af fatta.
Sitt alltid bjärt framträdande kraf å tro i paulinsk mening
kompletterar han genom att hänvisa till Jakobs fordran å »kristliga
dygder».1 Eventuella missförstånd häraf hade han förebyggt redan
i första hufvudstycket genom att framhålla, att ingen blir salig
genom lagens gärningar.
Som antydts, ingår författaren vanligen icke i några som helst
dogmatiska detaljspörsmål2, hvarken positivt eller negativt — och
det äfven när förebilderna hafva sådana smärre utredningar. Ett
och annat för »de enfaldiga» ovanligare begrepp upptager han
visserligen men undviker gärna att —• såsom många af de nämnda
utländska — definiera. Tydligen skulle innebörden hafva framgått
af pastors utredningar, men biskopen kräfver dock icke att
menigheten skall försöka gifva svårare definitioner vare sig med egna
ord eller enligt utanläxor. Något fikande efter folklig begrepps-
1 Dessa slutord belysas af förf:s ord i Vår kristliga tro, s. 35—36: Jakob
talar »allenast om huruledes man skall bevisa sin rättfärdighet för
människor» . . . »Den tro som icke verkar igenom goda gärningar, lion är
ingen lifaktig tro, utan en död tro, som icke kan göra någon
rättfärdig. Och är det platt intet emot Paulus, som lärer huru man skall
bekomma rättfärdighet och salighet hos Gud». Jfr KO-förslaget 1619,
s. 362 o. f., 371, 514 o. f.
2 I olikhet med t. ex. Brenz utreder han därför icke t. ex. frågan om och
gagnet af Kristi öfvernaturliga födelse; i olikhet med Laurelius och nästan
alla yttrar han föga om syndens arter. Men väl talar han mycket 0111 det
söckendagliga gagnet af att in toto tro frälsningsläran. Om anden såsom
verksam i ordet och sakramenten (Gal. 3; Rom. 10), alltså icke öfvertro på
ordet själft jfr Rudbeckii förebild Huberinus: Reu a. a. I: 1, s. 817.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
