Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
B. RUD. HALL
ständiga talet om Laurelius såsom författaren, utgifvaren eller
»redaktionen ». Men skälet är tydligtvis helt enkelt detsamma som
gjorde, att han under samma periods förra hälft af 1630-talet dels
måste betydligt inskränka sin tryckeriverksamhet, dels (1631—1633?)
lät just i Uppsala trycka några af sitt gymnasii disputationer1:
Rudbeckius ägde under tiden sommaren 1630—sommaren 1635
icke någon boktryckare; och så har han under denna tid låtit äfven
Enfaldiga frågor utkomma å akademi-tryckeriet i hans forna
professorsstad. Att de torftigt utstyrda, inbördes nästan fotografiskt
lika Spörsmåls-editionerna af 1632 och 1635 utkommo å just detta
tryckeri, framgår af en jämförelse mellan ramlisterna å titelbladen
till 1635 års upplaga och till andra alster från kungl, boktryckaren
Gutterwitz’ till akademien skänkta officin.
En Andreas Joh. Arosiandrinus, som tyckes varit prästson
och f. d. Västeråsbo, studerat i Västerås latinskola samt vid
universitetet, varit anställd såsom tryckerielev i Västerås men 1622
straffats af domkapitlet för bokstöld och som sedan blifvit fäst vid
akademitryckeriet •— allt detta blott troligtvis2 — låter därstädes
1 År 1630 utkommo hos Eskil Mattson i Uppsala disp. De Persona Christi,
1631 De Philosophia, 1633 (?) De Natura. Jfr äfven Joh. Rudbecks
framställningar i Sv. boktr,- för. medd. 1906, s. 108, och i Nord. Tidskr. f. bok- och
biblioteksväsen 1916; han har påvisat sådan disputations-tryckning i
lärdomsstaden (men likväl antagit en speciell Laurelii edition). Jfr min recension
i KÅ 1918 öfver nämnde bibliofils Bibliotheca Rudbeckiana.
2 Vid påsken 1619 nämnes i Västerås en »Andr. Joh. Aros.» i andra och
en i tredje klassen uppifrån räknat; en inskrefs ock 5/9 1622, en 6/ä 1628. Ingen
nämnes i de jämförelsevis fullständiga elevlistorna 1630—1633. Den 6/n
1619 inskrifves en med detta namn vid universitetet — han kunde vara den
förstnämnde —; en annan Andr. Joh. (hvilkens hemortsnamn dock ej
uppgifves) hade immatrikulerats 1611; endast dessa två kan det blifva fråga om
bland akademiadepterna 1595—1636. Kanske var han en afsigkommen
student, som Rudbeckius återupptog, såsom han upprättade Björkstadius
(Afh. s. 192). Något misstag måste ägt rum vid nedteckningarna i källorna.
VDP 1622 26/io [där tryckeridrängen (äfven oriktig latinböjning) Andr.
Johannis’ oärlighet nämnes] säger hans fader vara herr Olof i Rättvik.
Emellertid kan ju ej en A. Johannis’ fader heta Olof. Munckteli» känner ingen här
ifrågakommande son Andreas till prästerna Olof i Rättvik. Kanske det
afser någon dit inflyttad styffader. Andr. Johannis ortsnanm står emellertid
ej angifvet å nämnda protokoll. Men latinformen å en »drängs» namn
(han torde varit lärling), två typografer med samma latinska för- och
fadersnamn och båda stående i förbindelse med Rudbeckii domkapitel synes tala
för identitet mellan de två. (Att han var ogift 1622, framgår af att Olof
Olofsson kallas hans matfader.) Kanske har han ej kunnat eller velat fylla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
