Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 1. Rudbeckii stifts materiella uppsving och andliga behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. Inledande öfversikt:
Miljö för och föregångare till Rudbeckii religiösa
nydaningsarbete bland menigheten.
I. Rudbeckii stifts materiella uppsving och andliga behof.
Sedan Johannes Rudbeckius den äldre år 1619 tillträdt Västerås’
episkopat, rycktes Dalarne och Västmanland långt kraftigare än
förut in i det religiösa och andligt-kulturella uppryckningsarbete,
som blev den praktiska följden af 1570—1590-talens kyrkliga
händelser och prästerliga uppslutning i vårt land. Detta förnyelseverk
hade hos oss haft sina kanske tidigaste och i hvarje fall flesta och
energirikaste föregångsmän inom hertig Karls furstendöme, och det
var vid de centrala reformationshärdarna i detta samma Strängnäs’
stift, som Rudbeckius erhöll sin barndoms och sina skolårs djupa
intryck af kamp och sammanslutning, hänförelse och oböjlighet.
Där r—■ liksom annorstädes — var det prästerna (och lärarna), som
uppburo och framtvungo en sådan utveckling. I afseende å
allmänheten däremot nödgades Paulinus, som tillträdde episkopatet
i Strängnäs så sent som år 1609, klaga, att han i detta stift fann
stor och otrolig råhet och okunnighet.1 Rörande det stift, Rudbeckius
började leda ett årtionde senare, funnos måhända än flera och större
skäl till veklagan. Paulini ord torde nämligen i än större
utsträckning kunnat tillämpas på dess menighet samt i viss mån äfven på
många af dess församlingsherdar och ungdomsledare. Detta
sammanhängde måhända dels därmed, att allmogen synes haft en
synnerligen oböjlig natur samt varit fast rotad i urnordiska och medel-
1 RRP VI s. 323: »Barbariem och inscitiam». Att Paulinus ofta klagar,
än öfver ett, än öfver ett annat, kan ju i viss mån minska betydelsen af hans
ord. Före och efter det han tillträdde ÄB-ämbetet, klagar han öfver
Uppsalastiftets fel och oskicklighet, men han glömmer då ej berömma
Strängnäs’ stift, där han själf verkat. UDP 1637 12/7, 1639 25/2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
