Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 1. Rudbeckii stifts materiella uppsving och andliga behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
B. RUD. HALL
grufvor» bearbetades.1 På flera ställen börja i ödemarkerna
tiotals kvadratmil förvandlas till kulturbygd; fattigdomen lindras
i många fall i brukstrakterna. Bergslagen blir ett guldland genom
sina malmer. Järn-, koppar- och silfvermalm genomgår en konst
-mässigare förädling och driften ekonomiseras bättre än förr; man
»vill spisa hela världen med järn». Tjänstemän och arbetare från
in- och utlandet bosätta sig här2 med eller utan familjer. Byar
och lcöpingsliknande samhällen uppstå i grufbygderna samt öka
och fördela emellan sig den betydande handelsverksamhet, som
på 1500-talet endast förefimnits å de större hamnplatserna (särskildt
Arboga och Köping).3 Folkmängden ökas vanligen äfven vid
tidigare bearbetade fyndigheter. Så förstoras väsentligt »köpstaden
uppå Norberg», där så många järngrufvor funnos, att ingen kunde
dem rätt uträkna, »ty där är allan marken fullt»; i Ramsberg
ökas antalet mantalsskrifna till mer än dubbelt under 22 år.4 Till
bergsbygden förläggas flera statens manufakturverk, och högre
statsämbetsmän få här centrum för sin verksamhet — för några
årtionden åtminstone. Gustaf II Adolf och honom närstående
stormän sporra genom att aflägga täta besök samt genom att
förläna stads- och andra privilegier.5 Ännu såsom konung kallar sig
Gustaf Adolf hertig af Västmanland; inom stiftet bodde hans syster
och andra fränder samt kung Göstas änkedrottnng; där hade Magnus
Brahe, Oxenstierna, Skytte och andra bland högadeln stora gods
och slott. Här lågo t. ex. (gamla) Strömsholms slott, Fiholm,
Stäholm, Slagårda, Tidö. Enligt uppgift anlades eller
privilegierades här under 1600-talet intill Rudbeckii död bland andra bruk
och anläggningar (nya) Riddarhyttan, Karmansbo, Fors,
Trummeisberg, Gisslarbo, Skinnskatteberg, Röfors, Baggå, Färna, Kolsva.
1 »Ordningh» 1636 18/1 (punkt 1, 6, 13). Johansson, Noraskogs arkiv
I s. 62 o. f. Oredliga, slagskämpar etc. skulle gruffogden och sexmännen
hafva rätt att sätta i en vid hvarje grufva uppförd »kista».
2 Jfr t. ex. likpredikan öfver myntmästar Koch, s. E3 o. f.
3 I Arboga hade länge äfven bedrifvits en omfattande tillverkning af
många slags krigsvapen.
4 Till år 1628; då funnos 250 mantalsskrifna. År 1785: 1 190
mantalsskrifna; alla: 2 542. År 1914: 4 189 inalles. Af tionde gafs år 1615 blott tio
tunnor, år 1 628 tolf. Noraskogs, arkiv I, s. 171, 181. Sverige, s. 110.
5 Äfvenså lät Karl IX, under hvilkens tid Falu grufva torde årl. hafva
lämnat 12000—15 000 skeppund, kalla den Sveriges Lycka; delar af den:
Guds gåfvors rum, Guds välsignelse, Guds ädla förmering. Gustaf II Adolf
var i grufvan tio gånger. T. G. Rudbeck, I s. 243, 245.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
