Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 1. Rudbeckii stifts materiella uppsving och andliga behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
B. RUD. HALL
Rudbeckius och prästerskapet klagade nämligen ofta öfver
skinneri och rättskränkningar från de välbesuttnas och
öfverord-nades sida samt öfver deras öfverflöd och i öfrigt olämpliga
föredömen. Så yttrar Rudbeckius i en predikan inför konungen, att
mången fattig, som bor aflägset från högre forum, lider »stort
öfvervåld och orätt, fördenskull att han intet förmår komma till
öfverheten och gifva sin sak an . - . . De rika . . . [och [-domarna]-] {+do-
marna]+} plåga och underkufva den fattige».1 Ty, fortsätter han
tankegången ett år senare inför samme sin monark, »så snart en
får ett litet ämbete ... så vill man strax . . . lefva hvar dag
kräsligen. En ringa befallningsman vill hålla så sin disk, draga
sådana kläder, hafva så många tjänare som en förnämlig adelsman,
som hafver många gods och gårdar. . . . Vanligt underhåll och
besoldning kan [då ej] räcka till, därföre måste man anhålla hos
öfverheten om förläningar och jordagods . . . [Vidare] tager
man oxe och åsna . . ., mutor och skänker och allt det man kan
klå och få». Mera känd och för Rudbeckius själf skickelsediger
blef ju hans bönedagsskrifvelse af 1636 om »öfverflödigt ståt och
prål et kläder och mat och dryck i privatbyggningar» såsom
fordom »det stora Babylons tornbyggare».2
Om än enstaka exempel tydligt vittna om en ej ringa grad af
maktmissbruk och praktlystnad liksom äfven om likgiltighet för
det kyrkliga, — såsom generell karakteristik öfver »de förnäma»
äro de nämnda och flera andra liknande omdömen dock helt visst
mycket färgade eller mestadels osanna. Kyrkomännen skulle
kommit sanning och rättvisa närmare, och det skulle kunnat bringa
dem ej ringa lättnad under de väldiga bördorna, därest de velat
erkänna, hvilket stöd adeln synnerligen ofta gaf dem — hos oss
liksom i andra land — i det religiösa församlingsarbetet, och det
ej minst genom offervilliga insatser samt genom en enligt tidens
sed sträng husbondetukt. Så t. ex. bekostade eller restaurerade
enskilda adelsmän och »politici» — ja äfven utländingar — flera
1 1614. Beatum regis sceptrum, s. 13, 14. Jfr VDP 1622 13/4; 1643
7/9 AIS. Rudbeckii Boot och Bätrings Predikan [öfver Dan. 9] passim.
Jfr VD A Rättviks förs. om Orsa 1635; VDP 1622 28/8 III. 5 Mos. 23:20;
Mika 3:2, ii.
2 Beatum regis sc., s. 179. K 2. RRP 21/6 1636, s. 310 o. f. Afh.,
s. 92. Sista uttryckena i texten kunna ej gärna åsyfta Tidöbygget, ty
Rudbeckius uttalar så godt som samma förmaningar redan i predikan à Väsby
gård nära Sala 1615 20/1 (inför konungen och Oxenstierna; Beatum r. se.,
s. 60); så ock i Boot-predikan öfver Dan. 9 s. å. (s. C3 v:o).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
