Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gS
11. RUD. HALL
— å 1600-talet •—Rudbeckius synas härunder beteckna en speciellt
reformerande, viljekraftig och arbetsglad strömning och det i
högre grad än den försiktiga, af Laur. Petri företrädda riktningen.
Den sistnämnda måste vid sin lagaffattning vara inskränkt till det
som inom rimlig tid var möjligt att få genomfördt i hela landet. De
förra voro mera direkt eggade och påverkade af de senast föregående
årtiondenas framsteg i Tyskland, af ansatser alltså fram emot eller
inom den andra af de förutnämnda utvecklingsfaserna. ÄB
Laurentius måste främst se till att det första af dessa stadier nådde alla,
och hans förordningar beteckna därför i högre grad en redan svensk
— en i många hänseenden tidig svensk —• tradition. Troligen
skall det emellertid visa sig vid en undersökning af de skilda stiften
under 1500-talet, att det praktiska arbetslifvet var mera friskt
pulserande, nedbrytande och uppbyggande, än hvad som framgår
af KO:s försiktiga ordalag, alldeles som 1600-talets stora biskopar
igångsatte —eller rättare fortsatte — ett långt grundligare
röjnings- och förbättringsarbete i sina respektive stift, än hvad
KO-förslagen 1608 och 1619, ja än hvad nämnda stiftschefers egna
kyrkostadgar gifva vid handen. Så torde det visa sig, att
skillnaden i pedagogiskt hänseende emellan Laur. Petri samt
prästerskapets flertal å ena sidan och Georg Norman samt Nova
ordi-nantia å den andra mindre ligger i åskådningen än i
dristigheten att kräfva och i förmågan att förverkliga. Framför allt
framträder för vår uppfattning en skillnad mellan dem
därigenom att vi i afseende å ÄB ocli prästerskapet känna väsentligen
blott de för hela landet slutligt anbefallda statuterna, hvilka i
stort sedt redan genomförts1, medan vi från den andra parten
känna framlagda arbetsprogram och önskemål, åsyftande
utvidgningar och fördjupning. Då skulle Articuli ordinantiæ i
viss mån kunna sägas förhålla sig till den vid dess affattande
eventuellt föreliggande redaktionen af KO, så som Nova ordinantia
till KO:s slutliga redaktion, och så som »de stora biskoparnas»
synodal- o. a. statuter under 1600-talets första årtionden till KO
1571 samt till KO-förslagen 1608 och 1619.2
1 Däremot Wahlfisk, Konf., s. 147: IvO 1571 »torde icke allmänt med
undantag dock af i hertig Karls furstendöme hafva blifvit tillämpad förr
än efter 1593». Sannare är början af förf:s not s. 146.
2 Här frånses de kyrkopolitiska divergenserna mellan å den ena sidan
Georg Norman, å den andra hans svenska samtid och Rudbeckius. Blott
i förbigående må omnämnas de båda nämnda männens beroende af Luther i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
