Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
Nämnda Nova ordinantia betecknar sålunda ett märkligt
utvecklings- och öfvergångsstadium. Om denna förordning torde
gälla detsamma som om stiftens kyrkostadgar och om de i Tyskland
och Danmark utkomna tilläggsbesluten till respektive
kyrkoordningar: den vill — såsom man ock framhållit före utfärdandet -—
ej upphäfva eller ersätta utan komplettera och förtydliga KO 1571.1
Visserligen sker detta på ett sätt som låter dogmatiska och kultiska
skiljaktigheter framträda, men vissa af dessa kunna icke gärna
anses såsom uttryck för en åstundan att förändra i afgjordt
katoliserande riktning utan kanske i viss mån såsom en följd af tidens
okunnighet eller oklara åskådning i fråga om hvad som var eller
borde vara äktlutherskt. Luther, Melanchthon och andra
reformatorer hade ju haft delvis olika uppfattning under olika tider;
och enskilda drag i liturgistriden samt i Rudbeckii stiftsprotokoll
vittna, att å antydda okunnighets och obeständighets konto måste
skrifvas vissa inslag i lärotvisterna.2
Huru mycket än Johan III kan hafva velat afgöra och
verkligen har afgjort i kyrkliga frågor: en Martin Gestritius, en Petrus
Jonæ Hels., en Olaus Luth skulle säkerligen icke mot sin vilja
hafva underskrifvit stadgan, som till yttermera visso angifver sig
vara »gjord, samtyckt och beslutad endräkt eligen» af biskopar m. fi.
Också är det »rena» lutherska statuter, Nova ordinantia följer i
samtliga de fall, där jag kunnat påvisa detaljerade förebilder för
dess uttalanden. Vi behöfva ej ens känna till att stadgan dels
afseende å svenska bibeleditioner. — Märkligare framsteg i Articuli ordinantiæ
äro följande, dem vi sedan komma att beakta i respektive sammanhang.
Katekespredikningar skulle hållas hela fastan samt tre andra serier årligen
(quatember), hvarvid menigheten skulle särskildt undervisas om goda
gärningar (= hustaflan) och ett rätt nattvardsbegående (= kunskap och bot).
Före nattvard skulle enligt den svenska redaktionen examineras å de fyra
första hufvudstyckenas textord »etc.»; enligt den latinska »om Herrens
nattvard».
1 Nova ord., s. XXI, 350—351. Jfr Staaff, s. 51—53; Waiit.fisk,
Katek., s. 19; Torpson, s. 13. Sedan hafva emellertid Wahlfisk, Konfirm.
s. 147, holmquist, Domkapitlen, s. 27, och wordsworth, s. 241 o. f., gifvit
den en sannare värdering. Åsyftade danska tillägg äro närmast
stadgandena 1542, 1546 och 1560. I afseende å motivering, innehåll och
bildningsnit har Nova ordinantia flera likheter med Danmarks KO 1537. Det
kompletterande tillägget (26 artiklar) i Ribe 1542 af Palladius och öfriga biskopar
skulle »hållas likasom Den rätta Ordiuants».
2 Jfr MunckTEI,!, I, s. 75, om den vacklande domprosten i Västerås
Salomon Birgeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
