Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
Rudbeckius torde han gifvit impulser för lifvet. — Liksom Ragvaldi
hade äfven Petrus Jonæ Hels. undertecknat både Nova ordinantia
och Uppsala mötes beslut. Lärare var han kanske ej vid Strängnäs’
läroverk om än vissa andra biskopar (och bland dem Rudbeckius
själf) skulle komma att uppehålla ett lektorat under en del af sin
biskopstid1 —• men ynglingen kan ej hafva undgått att röna djupt
inflytande af dennes stiftsstyrelse. Bland annat måste han hafva
iakttagit verkningarna af Örebro stadga 1586 och af synoden 1592;
enligt den förra skulle prästerna hafva »flitigt uppseende» med sina
åhörare och förhöra, hvad frukt de skaffa hos dem både i lefverne
och lärdom; enligt beslutet 1592 skulle t. ex. söndagliga
katekespredikningar och noggranna kommunionförhör äga rum. Biskop
Petrus och några af stiftets tidigare eller dåvarande skolrektorer,
af hvilka den ene varit Johannes’ egen skolrektor, begynte utarbeta
en bibelupplaga; senare följde ju —• och öfverträffade — Rudbeckius
äfven detta exempel. Nämnde Petrus Jonæ samt Rudbeckii
blifvande svärfar2 hade varit de främste vid genombrottet i Uppsala
1593, där ej mindre än en 1/0 af de närvarandes antal
representerade Rudbeckii nämnda barndomsstift.3 — Några år senare —
samma år, som det utomordentligt farliga och betydelsefulla slaget
vid Stångebro ägde rum — begynte Rudbeckius och hans äldre
broders4 viktiga studietid vid akademien. Denna hade emellertid
nyss lidit tillbakagång och förföljelser af flera slag, och dess
belägenhet var sålunda en illustration till följderna af statslig van vård
om bildningen •—• en vanvård, hvilken Rudbeckius senare ideligen
varnar för (ända från sitt första akademiska högtidstal år 1604).
Närvaron vid teologiska föreläsningar var jämväl vid universitetet
obligatoriskt påbjuden; dessa hafva vanligen burit samma
evangeliska, trosfriska, oböjliga och enkla drag, hvilka Skytte lofordar
1 Jfr superintendenten Tetelbachs ord om sig i förordet till
katekesutvecklingen; Reu I:i, s. 670.
2 Denne, Nie. Botniensis, hade varit lärjunge ocli professorskamrat
till Dav. Chytræus, hvilken i sin tur varit Melanchthons synnerligen afhållne
lärjunge — en konstellation, som i någon mån kan hafva medverkat till det
för sin tid relativt milda bemötande Rudbeckius låter komma »trosspillare»
till del. Den personliga förbindelsen mellan Botniensis och Rudbeckius
har dock kanske ej varit så intim, och den var i hvarje fall kortvarig, enär
den förre var sjuklig, enär han dog redan i maj 1600 (Rudbeckius anlände
till Uppsala 1598) och enär Rudbeckius gifte sig först år 1610.
3 En tredjedel, om ärkestiftet frånräknas.
1 Äfven denne blef sedan verksam i Västerås’ stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
