Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. RUD. HALT,
(supponerade) morbroder (kyrkoherden); sä ock af lärarna i Örebro
och Strängnäs — dessa städer, där Olavus och Laurentius Petri
födts och fostrats och där ett flertal religiöst betydelsefulla möten
hållits under Rudbeckii skoltid eller den närmast föregående tidén.1
Där var den för sin tro förföljde Petrus Jonæ Hels. stiftschef, och
dit trängde impulser från flera betydande reformmän, verksamma
i t. ex. Nyköping2 och Mariestad. Där hade personer, som nu eller
senare stodo Rudbeckius nära, underskrifvit det fundamentala
uttalandet: »fngen kan tillfyllest tänka eller med orden uttala, huru
stor Guds välgärning och församlingens ära det är, endräkteligen
hafva en rätt tro och en sann Guds sons kunskap».3 Utom den nyss
antydde kyrkoherden Esbern i Örebro märktes bland dessa
personer dels den rektor, hos hvilken Johannes ett år efteråt började
sin skolgång, dels domprosten Ragvaldi. Denne hade varit
läroverkets rektor och torde nu — såsom äfven annorstädes varit
fallet och såsom Rudbeckius sedan lät Västerås-domprosten göra —
deltagit i handledandet af de äldre alumnernas teoretiska eller
praktiska prästutbildning. Vid hans föreläsningar, disputationer
och öfningar torde Johannes hafva närvarit från sitt fjortonde
t. o. m. sitt sjuttonde år. Undervisningen har för visso
karakteriserats dels af de kraf och förslag (rörande enhet i lära och
gudaktighet i van del), hvilka Ragvaldi varit med om, resp. senare kom att
framställa vid de märkliga mötena i Uppsala (aug. 1572; 1593),
Örebro och Strängnäs (1587, 1588)4, dels af åtminstone de
folkpedagogiska inslagen i den meranämnda Nova ordinantia, vid hvars
utarbetande Ragvaldi medverkat. Han var »en betydande man i
kyrkan och inom sitt stift mycket inflytelserik»5; äfven den unge
1 Dessa möten i Rudbeckii barnaårs bygder voro betydelsefulla
förberedelser till det kommande stora landsmötet i Uppsala, såsom t. ex.
präst-mötet i Haderslev i håns faders och farfaders hembygd 1528 varit en märklig
förelöpare för den viktiga riksdagen i Köpenhamn 1536. Sønderjydske
Aar-bøger år 1889, s. 245; år 1890, s. 266 o. f. Hoptrups by, släktens stamhem,
låg 8 km. söder om Haderslev.
2 Bland andra hade biskoparna 01. Martini i Uppsala, Isak Rothovius
i Abo och Iheringius i Reval varit kyrkoherdar i Nyköping.
3 § i i 1587 års »bekännelse» om liturgien. K 23.
4 Då affattade eller underskrefvo P. Jonæ, Esbern och Ragvaldi
betänkandet af 20/6; det var Johannes’ första skol-år. Äfven teol. lektor Jos.
Fougdonius torde öfvat inflytande på denne (med hvilken han senare blef
släkt).
5 Hagström I, s. 229; jfr Holmquist, Domkapitlen, s. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
