Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
B. RUD. HALL
i skrifvelse till rikskanslären säger vara ett kraftigt motiv för
kyrkans önskan att få förslaget ratificeradt; icke i lära,
undervisning eller kult utan i det kraftigare framhäfvandet af prästämbetets
betydelse och i kyrkotuktens skärpande ligger det viktigaste nya
i betänkandet — hvilket nya emellertid af statsmakten och af
menighetens flertal ansågs beteckna en tillbakagång till andligt
slafveri under kyrklig världsmakt. Och trots det att KO-förslaget
icke ratificerats — af ett Rudbeckii yttrande framgår den
oöfverstigliga klyftan i åskådningen om kyrkans ledning1 — så blef
det dock en föreskrift, hvars efterföljd hos prästerskapet
näppeligen minskades därigenom att statslig sanktion saknades
(alldeles som Sachsens KO 1580 och Sveriges SO 1611 genomfördes å
sina gebiet utan någon ratifikation). Förslaget blef, sakligt sedt,
lag för kyrkan, enär det ju framlagts af dennas främsta män, och
biskoparna läto sig i dessa dådkraftens dagar säkerligen angeläget
vara att låta förslagets förbättringar blifva kända och genomförda
af allt prästerskapet. Vid affattandet af sina kyrkostadgar håller
sig emellertid Rudbeckius närmare den officiellt antagna KO:s
ordalydelse och upptager endast sporadiskt några tillägg ur
KO-förslaget. Men i allmänhet och sakligt sedt står nämnda förslag,
tillkommet som det var under Rudbeckii medverkan under hans
första biskopsår, ej blott såsom en inledning till hans
folkupplysningsarbete, utan det gifver honom äfven ledning och stöd
däri. Han skulle ej nöja sig med dess uttalanden; såsom Karl IX
skulle han »bortom hvarje .mål ställa ett annat». Han skulle
ej blott genomföra det förslag, han varit med om att utarbeta, utan
han skulle genom reformer och institutioner (som önskats och
för-beredts af många före honom) verka för ett innerligare och mera
upplyst kristendomslif, än hvad KO-förslaget kunnat på sin tid
förutsätta såsom uppnåeligt för hela landet. Därigenom utförer
han inom folkundervisningen en motsvarighet till hvad han inom
det lärda skolväsendet utdanat, då han genom sin
gymnasiestiftelse gick längre, än hvad han och hans medkommitterade kunnat
för hela Sveriges skolor gå vid affattandet af SO 1611 och
SO-förslagen 1637, och längre än hvad man snart efter hans död kunde
gå vid formuleringen af den på sistnämnda förslag byggda SO
1649. Genom samma sitt folkundervisningsarbete förbereder han
ock i handling ■— i likhet med många andra — ett nytt lagaffatt-
1 Betänkandet om consistorium generale 1624 (Thysei,ius, Handl. I,
s. 135—137). Norlin, Sv. kyrk. hist. 1:2, s. 43; Baazius, s. 703—704.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
