Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 1. Öfversikt af Rudbeckii utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
ningsarbete, hvars resultat, 1686 års kyrkolag, ännu i dag äger
officiell giltighet. Men i analogi med SO 1611 och 1649 samt med
de båda SO-förslagen 1637 vågar denna kyrkolag icke kräfva så
mycket, som Rudbeckius ocli flera af de öfriga biskoparna
fordrat i sina stift. Å andra sidan behöfde kyrkolagen icke hålla
krafven så låga, som de hållits eller måst hållas i KO 1571 samt i
KO-förslagen 1608 och 1619. Mellan dessa tre å ena sidan och
kyrkolagen af 1686 å den andra utgöres bryggan af Rudbeckii och de andra
prästerliga kraftnaturernas insatser. Seklet 1587—1686 utgör
en enda betydande höjning af landets andliga nivå: å olika
verksamhetsfält höja sig öfver mängden i synnerhet ’vissa biskopars och
prästers verk och gärningar; de höja sig såsom landåsar här och
hvar på slätten, och de blifva allt flera, tills äfven slätten höj
eisig med dem. Men så högt som de högsta åsarna når slätten
aldrig. Och så höga kraf, som t. ex. Rudbeckius och Laurelius
uppställde och genomförde, skulle det varit lönlöst att upptaga i
landets kyrkolag 1686.
Allmänna delen.
II. Rudbeckii panbiblicisni.
1. Öfversikt af Rudbeckii utveckling.
Under sitt episkopala folkupplysningsarbete var Rudbeckius
en fullödig representant för den upplysta och aktiva teologi, som
han ideligen hört förkunnas från läro- och predikstolarna å nämnda
svenska och tyska centralorter för luthersk religiositet och luthersk
tros-kamp. Det nit och intresse för menighetens
kristendomskunskap och frälsning, som Rudbeckius ådagalade i en t. o. m.
för hans tid ganska sällspord grad, hade emellertid ej alltid varit
hans utan utdanats under en personlig utveckling. Under denna
hade han säkerligen aldrig stått främmande för det lutherska
fromhetsidealet och den bibliska missions-tanken, men särskildt
under tiden för hans verksamhet inom de filosofiska vetenskaperna
döljes sinnet för det religiösa af halft hedniska intressen och fale-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
