Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 1. Öfversikt af Rudbeckii utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
B. RUD. HALL
lärjungars samt »alla heligas och kristtrognas exempel i alla
världens tider».1
Ett härmed sammanfallande program kan utläsas ur hans
nämnda bibeledition, där han såsom innehållsrubrik å andra
Mosebok sätter: »Judarna Guds folk».2 Förbindes detta innehållsrika
uttryck med biskopens sträfvanden och med hans framhållande af
Kristi sista uppdrag, kunde man låta Rudbeckius angifva
syftemålen på följande sätt: I det gamla förbundet uppställde Gud
målet: Judarna — Guds folk; i det nya har Kristus velat
förverkliga det än ursprungligare syftet: Mänskligheten — Guds folk;
genom arbetet med bibeln och i teologiska fakulteten, vid hofvet
och hären, i riksdagen och lagstiftningen har jag velat medverka
i sträfvandet: Svenskarna — Guds folk; såsom biskop är min
uppgift: Västerås stift — Guds folk.
Utgångspunkten för detta program var tydligtvis Frälsarens
däri citerade testamente, hvilket ock varit en kraftkälla i hvarje
kyrkans uppryckningsperiod. Rudbeckius aftrycker det i sin
bibelupplaga med särskildt stor stil, och i bibelkonkordansen
upptager han det bland bibelns utsagor om en biskops och herdes
plikter. Såsom 01. Petri citerat det i början af sin Förmaning
till predikarna, så lägger Rudbeckius det sitt stifts prästerskap
på hjärtat i början af sitt tidiga, vägledande och eggande tal om
en prästmans plikter. Han och hans kyrka hade erhållit
lifs-kallet af honom, som innehade ali himmelsk makt och som var
när dem alla dagar; den absoluta förvissningen därom förlänade
dem en klar målmedvetenhet och en allt betvingande troskraft.
De personliga naturliga betingelserna för en sådan sinnets
klarhet, aktivitet och styrka hade lian förvärfvat i och genom den
föregående, här i stora cirag tecknade utvecklingen. Man har att
se Rudbeckii och hans kyrkas folkliga nydaningsarbete i ljuset af
denna segervissa och obetingade tillit till Gud och hans ord,
hvarvid man visserligen ej får förbise tidens ohistoriska sätt att
betrakta bibelordet. Endast därigenom kunna deras sträfvanden
framträda i sitt rätta sammanhang och erhålla sin riktiga
värdesättning.3 Endast så sprides förståelse öfver vissa af de drag hos
1 A. a., s. C3 v:o o. f. Matt. 28:18—20.
: Förspråk på thet Gamla Testamentet, s. A2 v:o marginalen.
3 Äfvenså böra beaktas de dåtida resurserna och menighetens andliga
och kulturella ståndpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
