Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 3. Kristendomskunskapens betydelse för individen - B. Nådeverkans förutsättningar. Viljepedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
B. RUD. HALL
af hennes gemenskap, hafva de härliga och sköna privilegier och
friheter hon hafver . . . Han måste veta Guds lag, efter hvilken
han skall ställa sitt lefverne . . . Han måste veta . . . hvad
både Gud på sin sida och han på sin hafva utlofvat. Vet han det
icke, huru skall han då hålla’t? Häller han ock icke, så är förbundet
brutet, och [han] får så intet det Gud honom i samma förbund
tillsagt hafver . . . Han måste ock veta, där . . . något förgäts
eller icke hålles, som det bör, huru han skall åter komma till rätta
igen, komma sig i håg, styrka i sanningen och förnya förbundet
igen.» — Författaren, som var lektor vid Västerås’ gymnasium,
som nämnda utgifningsår flyttade såsom prost och kyrkoherde
till Köping och som sålunda var i tillfälle, att både direkt och indirekt
utbreda sådana tankar bland menigheten i stiftet, uppräknar såsom
församlingens härliga och sköna privilegier: syndernas förlåtelse,
Guds nåd och vänskap, Jesu Kristi förtjänst, barnaskapet och det
eviga lifvet. Såsom senare skall framhållas (afd.
Kunskapskontroll) kan det alltså ej längre liksom under medeltiden vara
tillräckligt att hufvudsakligen blott i sista stund före meddelandet
af vissa yttre kyrkliga privilegier (såsom nattvardsgång, fadderskap
och giftermål) tillse, att kristendomskunskaper förefunnos hos
ifrågavarande fåtal individer. Lika visst som att döden när som
helst kunde drabba alla, måste undervisningen och kontrollerandet
äga rum oafbrutet; kristendomsförhören med enstaka personer å
hufvudsakligen af dessa själfva bestämda tider måste, för hvarje
dag allt tydligare, öfvergå till en allmän folkundervisning under
idelig kontroll samt med starkt betonande af dess förpliktelser å
hvarje vandrare på vägen till evigheten.
Folkundervisningen var sålunda af påtagliga lutheraner både
fore och under Rudbeckii tid medvetet afsedd att vara blott en del
af uppfostran, endast en förutsättning inom sträfvandet att nå
saligheten; kunskaperna voro hufvudsakligen blott en
genomgångs-port och en ledning på vägen dit. Och denna mening inneligger
tydligtvis i ett bibelcitat af Rudbeckius, då han talar inför konung
och här: »Gån uppå vägarna och sen till och frågen efter de förra
vägar, hvilken den goda vägen är, och vandren däruppå, så skolen
I finna ro till edra själar.1 »Huru man skall höra Guds ord», sätter
han i sin bibeledition såsom sammanfattning å innehållet i Jak.
1:22 o. f.: »Gören ordet, och icke allenast hören det». En hörare
1 Jer. 6: 16. Beatum regis se., s. 194.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
