Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 3. Kristendomskunskapens betydelse för individen - B. Nådeverkans förutsättningar. Viljepedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
korta, väl förberedda, icke uppretande eller skolastiska
predikningar har samnia syfte. Också säger han i en predikan inför
konungen: »Sättom ingen stång för dörren, när Guds ord predikas,
utan upplåtom våra hjärtans dörr och gifvom den Helige ande
rum, så skall han väl beveka och röra vårt hjärta efter sin behagliga
vilja, att vi varda omvända till honom etc.»1 Och han yttrar i en
annan predikan: Gud hafver »gifvit oss medel, nämligen sitt ord
och sakramenten, därigenom vi kunna bekomma tron, när vi dessa
medel bruka vilja. Och det står uti människans makt och fria
vilja . . . [att] dem bruka eller ej . . . [Hon] kan höra med
begäran till att lära eller ock till att bespotta och förtala det . . •
Där [människorna] då ville höra Guds ord så, som sig borde, skulle
det intet vara fåfängt utan verka tron och bättring uti deras hj ärta.
Men alldenstund de icke sådant vilja göra, ser man klarligen, att
orsaken till deras fördärf är hos dem själfva och icke hos Gud eller
hans heliga ord».2 Vi finna sålunda, att då Rudbeckius och hans
broder citera bibelstället att det eviga lifvet ligger i att känna Gud
och Kristus, så kunna de ej ens »nära nog » mena, att »känna» enbart
betyder att »äga kunskap om».
Rudbeckii egna nedslående erfarenheter skulle ock hafva
förbjudit hvarje tanke i riktning åt oemotståndlig nådeverkan.
Han måste hafva sett upplysningens förfärande otillräcklighet
t. ex. däri, att hans brorsdotter var nära nog ett afskum, trots det
hon var domprostinna och trots det hon från barndomen
tydligtvis fått i riklig mån inhämta kristendomskunskap, enär hennes far
var teologie professor, kyrkoherde, katekes- och
psalmboksut-gifvare samt religiös skald.3 Biskopen såväl som vi kunde ock rysa
spekulation och dogmatik. Isac Rothovius, Lenæus och Laurelius äro andra
exempel på huru aristoteliker rikligt citera bibeln och gifva en
folkligt-åskådlig utläggning. Jfr Rudbeckii Frögde Predikan 1635, (1638) s. B3; Nord.
Fam.-bok 18 sp. 17; PaulsEN Geschichte I, s. 70; Afh., s. 103. Här s. 120.
1 Beatum regis sceptrum, s. 332.
2 Predikan på 2dag pingst, s. C3 v:o o. f. Jfr Beatum reg. se., s. 331,
3S1; Boot och Bätrings Predikan [öfver Daniels bön] t. ex. s. D v:o, D2: Om
»vi göra likasom huggormen som tillstoppar sina öron» . . . [ocli] göra vårt
hjärta såsom en demant ... då skall oss omsider gå äfven som det gick
med judarna . . . Förhärdom icke vårt hjärta såsom judafolket». Att
predika för »en part» är som att plöja på hälleberget eller tvätta tegelstenen.
3 Fallet rörde könslifvet. Äfven hennes mor hade fått grundligt lära
sina kristendomsstycken. K 2 a passim. Afh., s. 190. Det var Rudbeckius
och kapitulares ej heller obekant, att biskopens en dräng och en piga bolat
— trots husandakten. VDP 1634 30/4 AI7. Fn, som — ovanligt nog —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
