Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 3. Kristendomskunskapens betydelse för individen - B. Nådeverkans förutsättningar. Viljepedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
B. RUD. HALL
vid all den uselhet, som uppdagades vid hans visitationer och i
konsistoriet.1 Ogudaktigheten och råheten framträdde äfven, när
ett energiskt prediko-och inpräglingsarbete för länge sedan begynt
och när jämförelsevis goda examensresultat i katekes kunde
antecknas. Men motstånd och sinnesråhet endast sporrade till ökade
kraf, intensivare arbete, ifrigare bön.
Också äro ett flertal sidor af Rudbeckii och den samtida
kyrkans dels straffande, dels omhuldande verksamhet — hur
bristfällig än både uppfattning och verkan kunde vara — en enda
gigantisk och oaflåtlig sträfvan att betona, att kristendomen
innerst är en viljereligion. Dåliga exempel undanröjas ifrigt, goda
föredömen prisas och belönas: det tillhör den omedelbara
viljebildningens uppgifter. För att erhålla rena exempel för de unga
lät ju Rudbeckius därför ock såväl vid privatkollegiet i Uppsala
som vid läroverket i Västerås bestämma relegation förgudsförakt,
hädelse, olydnad etc.; stränga straff utkräfdes där äfven för
jämförelsevis ringa brott. Särskildt vid den förra institutionen hade
tillsatts en hedersdomstol af elever att döma öfver kamraterna,
och äfven vid stiftsläroverket erhöll hvarje lärjunge ett stående
förtroendeuppdrag — hvilket allt måste hafva verkat direkt renande
och eggande å viljelifvet. (Jfr afd. om Omedelbar viljefostran).
Medan man ser så många utslag af kraf på och tvång till
kunskap, läser man mestadels blott mellan raderna om mildt fostrande,
värnande, stödjande åtgärder, om välbehöfligt uppbyggande
arbete vid sidan af ali lagiskhet. Ett sådant fortsatt arbete saknades
visserligen i viktiga delar; — det var kännetecknande ej blott för
Rudbeckii stift utan för hela hans svenska samtid.2 Fastän det
ei skedde ens tillnärmelsevis så ofta och tydligt som behöfligt var,
hade emellertid Olavus Petri3, Sveriges RO 1571 och KO-förslaget
1619 anbefallt reformerande sträfvanden; de rekommenderade
åtgärder just i ofvan antydd riktning. I sistnämnda stadgas ut-
val »förstod» sina kristendoinsstyckeu, liade dock ingått förbindelse med
sitt syskonbarn (ett strängt beifradt »kätteri»); VDP 1645 27/8 AI8. Ett
motstycke till den i texten nämnda domprostinnan Holstenius var biskop
Ofeegs dotterdotter, dotter till en »hederlig och vällärd» kyrkoherde i
Hedemora, maka till dennes flitige och lärde efterträdare; äfven hon var stämd
inför kapitlet (VDP 1621 12/12 XXXII).
1 Jfr Pred. öfver Dan. 9, s. C4 o. f.; D2; Thyselius Handl. I, s. 125.
2 Jfr Lundström, Paulinus II, s. 213—214.
3 Jfr t. ex. hans ytterligt tänkvärda ord om liedrifvande och
uppbyggande: Saml. Skr. III, s. 492.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
