Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 3. Kristendomskunskapens betydelse för individen - B. Nådeverkans förutsättningar. Viljepedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
arbetande hade ju Rudbeckius deltagit. Och äfven inom sitt stift
är han angelägen om ej blott att utså den goda säden, att gifva
och fordra kunskap och insikt utan äfven, märkligt nog, att skänka
stöd, skydd, tröst och hjälp — om än verksamheten och
resultaten härutinnan ej så väl och så ofta komma till synes. Sist
antydda omtanke och sträfvan kan man framläsa i vissa af hans
redan citerade uttalanden. En katekespostilla, som han låter
öfversatta, har nästan alltigenom karaktären af en böne- och
tröstebok för alla lifvets yrken och krankheter.1 Och redan vid sin andra
höstsynod lägger han alla sina präster på hjärtat att, såsom Paulus,
icke undandraga sig något, som kunde vara församlingen till gagn;
de skulle predika och undervisa ej blott offentligen, utan äfven i
hemmen skulle de sporra och nödga till bättring och tro; och de
finge icke akta lifvet något värdt för ämbetets skull. De borde stärka
slappa händer och vederkvicka sviktande knän, trösta de
vankelmodiga samt förkunna, att Gud icke har lust till den ogud^
aktiges död.2 De skulle, såsom Kristus „själf, aflvfta syndabördan
och ej alltid kvarhålla i synden; denna sida af uppgiften borde
trogna lärare icke förbise, framhåller Rudbeckius särskildt. Så
hade ju äfven profeterna med sina jjredikningar förenat de
ljufvaste löften om Kristi ankomst och om Guds nåd i honom. Nu
vore tiden för Kristi ankomst nära (Luk. 21:31); under
människornas ångest med anledning däraf skulle prästerna ej
förtröttas att — i åtlydnad af bibelns maningar, dem Rudbeckius i
sin bibeledition trycker med större stil — trösta de bedröfvade och
upprätta de under syndabördan dignande, att hela de sargade och
att alltid säga med Kristus: »Var tröst, min son; dina synder äro
dig förlåtna».3 Sakramenten vore såsom sigill under Herrens
1 Wagner’s husbibel påpekar, att genom böner hade Moses, Elias,
Josafat, de blinda, de epileptiska och de sjuka fått sitt lifs önskan uppfylld
samt att Ambrosius och Bernhard kallat böner ocli tårar Guds församlings
bästa värjor och himmelrikets rätta nyckel. Postillan upptager bland annat
ett flertal speciella böner för åkermän; fiskare; skeppsfolk; köpmän; smeder,
grytgjutare och guldsmeder; tvätterskor och spinnerskor; pärlstickare,
skräddare och väfvare; bryggare och bagare; apotekare, barberare och sårläkare;
sångare, fiolspelare och pipare etc. — böner värda att nntilldags åter blifva
kända.
2 Om menige mans motstånd och om prästens uppgift att genom milda
medel förvärfva glada tjänare åt Gud jfr Luther’s Werke XXX: 2, s. 598 o. f.
3 Apg. 20: 20—24; Es. 35: 3—6; 40: 1; Hes. 33: 11 o. f.; Luk. 24:.’47.
I sin bibeledition har Rudbeckius tryckt med större stil dels trösteorden till
de klenmodiga, dels att Herren ej har lust till den ogudaktiges död, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
