Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
närvaro1, om än aldrig en så stor procent saknades som t. ex. i
ärkestiftet. Vissa delar af stiftet lågo ju synnerligen aflägset från
stiftsstaden, men i viss olikhet med ärkebiskoparna synes ej Rudbeckius
hafva varit betänkt på att anordna partikulärsynoder och
prostkonvent: Också hade man redan vid den synod, som hölls emellan
Rudbeckii installation och hans flyttning till Västerås, klagat öfver
prästerskapets »ofvan Långheden» svårigheter att komma till
Västerås.2 Urkunderna från Rudbeckii tid tala ej om någon
afprutning å deras skyldighet att infinna sig, men protokollet från
Laurelii höstsynod 1648 yttrar, att »pastores som bo mäkta vidt
ifrån Västerås berättade sig vara tillstadt af defuncto Episeopo
Rudbeckio att de allenast hvartannat år skulle komma till
präst-lnöte». På deras hemställan tillät Laurelius att så fortfarande
kunde ske, men blott om man »ingalunda» kunde komma tillstädes
årligen. Äfven hans svåger Lenæus anbefaller speciella
kaplan-synocfer i början af sin Äß:s-tid — sålunda snart efter sin vän
Rudbeckii frånfälle. Han motiverar det därmed att »så många
. . . komma intet tillstädes».3 Åtminstone 1653 höll han en
kaplansynod, men »ganska få [38] voro tillstädes», trots det han
ålagt alla komma tillstädes, »oaktandes af hvad landskap de äro».
Samma år måste man i Strängnäs öfverse med att prästerna från
Närke uteblifvit (till följd af \ädrets och väglagets
besvärlighet). :
Liksom man i flera reformerade land ansett sig kunna under
rofyllda tider återgå från två till en synod årligen, upptager ej heller
Sveriges kyrkolag af år 1686 dubbla synoder, utan behåller den väl
ännu mestadels gällande bestämmelsen om ett prästmöte — sålunda,
som så ofta, ett steg tillbaka från hvad en och annan af kyrkans
kraftigaste ledare tidigare ansett behöfligt och verkligen mäktat
genomföra.4
1 Här frånses rätten för två prästmän i hvarje kontrakt att stanna
hemma.
2 Det gällde närmast svårigheten att komma i juni månad hvarje år.
N 1909 n:o 78 § 13.
3 Denæus anbefaller skilda stiftssynoder årligen för ordinarie och
kaplaner 1648 »efter den ordning, som i några stift allaredan begynt är och icke
synes onyttig, särdeles emedan så många draga sig undan och komma intet
tillstädes». (K:I:i UDA, s. 25). Åtminstone år 1653 höllos sådana.
4 Laurelii och Emporagrii KO-förslag (s. 395, 295) liksom sedan
kyrkolagen (25: 8:2) återgingo ock till en allmännare hållen förmaning af biskopen,
att prästerna skulle »flitigt studera», en inskränkning, som torde motiverats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
