Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Ii. RUD. HALL
Såsom ytterligare led i förenämnda enhets-, ordnings- och
upplysningssträfvanden hafva vi tydligtvis att se jämväl dels att
konsistoriesammanträdena höllos minst dubbelt så ojta som i hvilket
som helst annat stift1, dels att man upprättade ett sär-konsistorium
i Falun — i likhet med hvad fallet var i få andra stift2 —- dels
att präster från pastorat utom stiftsstaden blefvo, såsom man
kallat det, adjungerade i domkapitlet.3 Det senare skedde vid alla
eller åtminstone flertalet kyrkoherdesynoder och ej sällan äfven
vid sacellanmötena; någon gång äfven eljest. Och en efterforskning
ger vid handen, att ej heller detta var något säreget för Rudbeckii
stift. Institutionen torde ursprungligen ägt intimt samband med
eller haft sitt ursprung i de här förut omtalade prostinstruerande
synoderna samt förekom t. ex. äfven i Sachsen (1580), i Norge4,
hos Rudbeckii närmaste företrädare samt i Paulini, Botvidis och
af de då redan gjorda framstegen samt af en därur och ur tidslynnet
härflytande minskning i stränghet.
1 Det beslutes redan på 1619 års höstsynod (7/9 § 5). Joh. Matthiæs
Instruktion 1644 upptager konsistorie-sammanträden en dag hvarje,
hvarannan eller hvar tredje vecka. Att den säregna åtgärden att föra dubbla
kapitel-protokoll var ett kraf af Rudbeckius framgår bl. a. däraf, att den
tipphörde mycket snart efter hans död.
2 Jfr af Schmidt, s. 224 , om Nyköpings å 1620—1640-talen.
3 En kraftigt medverkande faktor torde jämväl varit sträfvandet att.
sprida kännedom om landets och stiftets kyrkliga statuter. I viss enlighet
med utländska stadganden, att ett à två kapitel ur KO skulle reciteras vid
hvarje synod och att prostar borde anteckna hvad som upplästes, stipulerar
t. ex. Paulinus senast vid synoden 1644, att enär många icke ägde KO, skulle
ett kapitel därur reciteras vid hvarje Visitation samt vid behof förklaras.
Och jämväl efterfrågar han ofta, 0111 alla varit ifriga att efterlefva KO och
stiftskonstitutionerna (t. ex. 1627—1632). Detsamma eftertrås tydligen i
Botvidis stift; denne ålägger synodprästerna att anteckna det viktigaste af
hvad som förekom (1633). Och långt tidigare hade af samma skäl bland
annat år 1595 sju präster i Västerås’ stift köpt KO och Uppsala mötes beslut
(bundna i samma band) och 43 förskaffade sig samtidigt sistnämnda skrift
(à 20 öre). Två år senare förvärfvade åtta prästmän KO (à 2 mark; VDP).
Också förefanns ett ex. af KO i så godt som hvarje kyrka i hela Rudbeckii
stift —- detta i enlighet med biskopens påbud i de tryckta
visitationsformu-lären. Men några afskrifter därstädes af stiftsstadgarna eller vissa
synodal-beslut nämnas ej såsom förefintliga. Jfr Pommerns Leges 1621 § IV. — De
olika stiftsstadgarna äro icke att anse såsom slutgiltigt affattade eller
afslutade kodexar utan såsom samlingar af stadganden, hvilka vid hvarje synod
kunde ändras eller ökas.
4 Thrap, a. a., s. 135.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
