Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
Matthiæs stift1, om än Rudbeckius som vanligt genomfört
institutionen i större utsträckning än oftast annorstädes var fallet. De
tillkallade prästmännen — inklusive prostarna — äro emellertid för
visso att väsentligen anse dels såsom redogörare för
församlings-lifvets lyten och för sina åtgöranden i afseende å kyrkotukten i
resp. bygder2, dels såsom åhörare, hvilka borde taga och sedan
sprida kännedom om kapitlets sträfvanden.3 Därigenom skulle
homogenitet och ordning blifva ingjuten i stiftets olika delar.4
I många fall torde alltså deras adjunktion haft större betydelse
efter än under synoden. Troligen kan därför Laurelii och
Empo-ragrii ord i KO-förslagen (s. 394, 295) tillämpas å Rudbeckii stift:
Under synoderna skulle »alla fall och samvetsfrågor» afdömas;
hvarje prost skulle skriftligen »inlägga, hvad som i det året i
hans prosteri förelupit hafver».
Först då enhetlighet eller uniformitet börja blifva
väsentligt allmännare, anbefalles adjunktion genom Kungl, förordning.
I stort sedt sker det då tydligtvis i och för andra uppgifter än under
den tidigare banbrytande tiden; efter hand tillkallas landtpräster
1 VDP 1637 12/? (pä Lenæi förslag och enligt svärfadern Keuicii
intentioner). Sju år senare nämnas de »apendices». Jfr Lundström, Paulinus,
III, s. 46. SDP 1638 1/8; Sv. synodalakter, II, s. 168. Tiiyselius, Bidrag,
s. 161. MaTTHIÆ, Idea, s. 14 (år 1644). VDP 1596, s. 19: vid junisynodeu
inspärrades för olydnad en kaplan »med hela prästerskapets bifall». Jfr
äfven andra protokoll från Bellini tid. Sachsens KO 1580: SEhlinG, I, s.
397, sp. 2. I Tyskland torde anordningen haft ett visst samband därmed
att landtprästerna ålagts rådfråga stadskyrkoherden eller biskopen (jfr t. ex.
Sachsens generalartiklar 1557; Richter, II, s. 185, sp. 2). Här s. 174.
2 I viss motsättning häremot: KÅ 1915 Insända skr., s. 150, 151. —
SDP 1633 16/9: E11 viss ung pastor hade behöft vara tillstädes sub examine
regiminis ecclesiastici casuum. I hans församling kunde i någon mån behöfvas
»inqvisition», såsom skedde å tredje mötesdagen med hela församlingen
(synodpastorerna) enligt konstitutionerna.
3 Kenicius planerade en själfständigare uppgift åt speciellt dugliga
prästmän (hvilka därför borde utses till pastorat nära stiftsstaden). En
sådan tendens märkes ej i Rudbeckii stift eller i Strängnäs under Paulini tid.
TJDP 1637 12/7, § II.
1 Jfr afd. om Omedelbar viljefostran. I Admonitiones 1607 och 1608
yttrar sig Rudbeckii ärkebiskoplige vän tydligt nog om den önskvärda gången
för förbättringarnas utbredning: Alla syuodalbeslut skola genomföras: först
vid domkyrkan, »sedan vid alla stadskyrkor in tota dioecesi, till det sista vid
alla landskyrkor, att ens må tillgå i stiftet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
