Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 3. Prostarna. Deras och kapitulares’ visiterande verksamhet - 4. Menige prästerskapets allmänna förpliktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
beckius är synnerligen angelägen att vinna goda resultat ej blott
genom sina och kapitulares’ visitationer utan äfven genom
prostarnas. Han ökar därför de senares antal samt verkar för ett godt
samarbete mellan dem och de öfriga kyrkoherdarna. Med
motivering just häri hade redan KO 1571 och äfven KO-förslaget 1619
anbefallt, att biskopen skulle till prostar utse blott sådana, som
»ibland de andra prästerna synes vara skickligast ».l Tydligt är, att
Rudbeckius, som ju äfven deltagit i KO-förslagets utarbetande, skulle
med sin vanliga omsorg om religiositet och om kyrkans bästa
låta sig angeläget vara att efterkomma detta påbud, hvilket jämväl
senare i stort sedt anbefalles i Laurelii och Emporagrii KO-förslag
samt i 1686 års kyrkolag.2
4. Menige prästerskapets allmänna förpliktelser.
Såsom prosten var biskopens och konsistoriets
representant i kontraktet, så skulle prästerna och speciellt kyrkoherden
vara stiftsstyrelsens »legat» i respektive pastorat.
Församlingsherden hade att bland annat föra noggrann och detaljerad
förteckning (enligt Rudbeckii tryckta formulär) öfver bland annat
födda, döpta, faddrar, gifta, döda, in- och utflyttade, öfver
kristendomskunskaper samt öfver präst- och klockarebol med inventarier,
ägor och inkomster; att känna allas giftermålsleder, antecedentia,
hvardagslif, bänkplatser i templet, nattvards- och kyrkobesök;
att mottaga bikt och utestänga villomeningar; att förvalta
nådemedlen i templet och vid sjuksängen; att verka för samt
öfvervaka, att föräldrarna och menigheten fullgjorde sina
förpliktelser mot Gud och nästan, mot kyrka och lärare; att undervisa och
examinera, varna, bestraffa och åklaga »syndare» samt att i hvad
1 Också synas prostarna i stiftet varit synnerligen dugliga eller i hvarje
lall oförvitliga. Däremot nödgas Paulinus afsätta flera i ärkestiftet; prosten
i Tilliuge anklagas för att »när han visiterar, examinerar han intet
Cate-chismum utan allenast efterfrågar, huru det står till, och examinerar allenast
några casus, som kunde förefalla, ocli scdau sätter till att panketera och
dricka prostctuunan». UDP 1638 35/5; 1641; 1642 22/9;
synodalproto-koll i Strängnäs 1616, § II, jfr 1618, § XI: 5. En viss ort i Norge liade icke
haft prostvisitation på 40 år, en annan icke biskopsvisitation på öfver 100.
Tiirap, s. 123. Nilssøn, s. 32. Å en ort i vårt ärkestift hade, enligt uppgift
år 1641, Visitation icke skett på 80 år (N 1910, n:o 62).
- Om prostarnas visitationer jfr mera i undersökningarna 0111
Visita-tiousförhör och Undervisningsrcsultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
