Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 4. Menige prästerskapets allmänna förpliktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i82
b. rud. haij,
på lionom ankom exekvera domarna öfver dem. Han var
läromästare för och inspector öfver kaplaner, klockare och pedagogi;
där han ej själf ledde t. ex. de ungas katekesinprägling
ochinnan-läsningsöfningar, där skulle han åtminstone organisera,
inspirera och allt som oftast aktivt deltaga i undervisningen.1 Arbetet
ökades jämväl genom nya eller förbättrade institutioner, strängare
inspektion och folkmängdens ökning. .Såsom Luther förordnat,
ställdes sålunda långt större kraf än förr å prästerskapet.
Trots mängden af uppgifter, trots fattigdom och osäker
ställning skulle hvarje präst emellertid vara som en orubblig punkt
i lära och lif. Kristus hade sändt deras skara såsom får ibland
ulfvar och befallt dem icke rädas för sådana som dräpa kroppen.
Olavus Petri lät denna text blifva grundtemat i Förmaning till
predikarna och lärde dessa att sätta sitt »gocla rykte, ja halsen
med i skansen för Guds skull»; fastän »vi äro själfva skröpliga och
oförståndiga, så är dock befallningen stor». »Den är starkare som
är med oss, än den som är med världen »,2 I senare tid förmanar
sä t. ex. Kenicius å 1614 års synod (§23): I skolen icke vara rädda
för vrede, när I hafven rätt uppå stå. Det är i enlighet med
dessa och andra stora föregångare i Sverige och utlandet, som
Rudbeckius dels tidigt och ingående framhåller prästerskapets
plikter, dels affattar privilegieboken bland annat af den orsak, »att
prästerskapet uti Västerås hafva . . . mycket af några bland
borgerskapet därsammastädes och andra måst lida», dels fordrar,
att Guds sändebud skulle vara »beständiga i lagen, . . . blifva
vid sanningen, antingen det är androm ljuft eller ledt». De finge
icke vara »ostadiga väderhanar», icke »predika och säga till
viljes för en beta bröd och en näfve bjugg», icke vara »så
klenmodiga, att om de väldiga vilja säga: »Korpen är hvit», så säga de
ja därtill».3
Under utöfvandet af sitt härliga kall borde en rätt herde vara
fylld med helig nitälskan. I viss likhet med Luthers och 01. Petri
stränga förkastelsedomar4 yttrar Rudbeckius: »När en predi-
1 Jfr ICO 1571, s. 146; Örebro artiklar 1586; KO-förslaget 1619, s. 540;
VDP 1643 20/12 3 AIS; här afd. Omedelbar viljefostran.
2 Saml. skr., III, s. 473, 474.
3 RRP VI, s. 301, 302. Tacksäyelsepredikan 1637, s. D2„ Hes. 13: 19.
Mal. 2: 7. Jfr Pawadius, Visitatz Bog.
4 ol. petri, i, s. 359, 364: »Hans blod vill jag kräfva utur din hand. . .
Jag menar att detta är gräseliga ord».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
