Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
för biskop, konsistorium och »hospital» i Västerås, och i1/2 vecka
efter sitt första »konsistorie »-sammanträde kan Rudbeckius
meddela kapitulares den glada nyheten. Men man stannar ej därvid.
Läroverkets pågående utvidgning, domkyrkans iståndsättande och
andra ökade behof motivera en ny skrifvelse, som tydligtvis stöder
sig på Bellinis nämnda utredningar (hvilka för öfrigt torde mindre
vara ett verk af denne än af den i kapitlet både 1617 och under
Rudbeckii episkopat verksamme Erik Holstenius). Denna nya, omkring
år 1622 affattade skrifvelse går i den förras spår och uppenbarar
ytterligare, hvad man knappast väntat sig få höra från
storhetstiden. Utom det vanliga talet om att »öfvergifva våra tjänster
och söka oss annor rum, där vi kunna hafva vårt uppehälle»,
uppräknas på flera sidor, »hvad som, allenast på 8 eller 10 år tillbaka
är oss ifrån kommet». Klagomålet rör alltså blott »rofferiet»
under Gustaf II Adolfs tid; detta understrykes ytterligare genom
tillägget, att »somt [rappats] nu nyligen ». Emellertid märker man
lätt, att vissa af de öfverklagade förhållandena pågått en mycket
längre tid och att saknaden af urkunder eller af tydlighet i
förefintliga urkunder i många fall förorsakat frånhändandet, hvarjämte
historikens tillförlitlighet torde vara omtvistlig. Ett ingående
förslag till löneförordning medsändes skrifvelsen till K. M:t. Och
i detaljerad öfverensstämmelse med detta förslag affattades snart
därefter en konungens försäkringsskrifvelse, som blef af största
betydelse för hela stiftets uppryckningsarbete.1 Den är nämligen
en »hiertestock» i stiftets andliga uppbyggningsarbete, en
oundgängligen nödvändig skyddsmur kring en löftesrik plantering, och
den var ju i väsentliga delar blott ett återställande af just en gången
tids privilegier. , I samråd med t. ex. Paulinus och med biträde
af Stiernhöök samlar därför Rudbeckius också under större delen
af sin biskopstid handlingar, som klargöra kyrkans rättigheter
och inkomster; i sina kyrkostadgar fordrar han, att »gamla bref»
»Efter» torde här helt eller delvis beteckna orsak. 1623 års fuiidationsbref
undertecknar konungen i Västerås och står samtidigt fadder hos biskopen.
1 Den nämnes dock vanligen blott gymnasiets fuiidationsbref. Afh.
s. 149—152; bilagor, s. 4—11 (med noter). I vol. F VI:2, VDA finnes
Rudbeckii Taxa Anualis Arosiensis med jämförelser mellan lönevillkoren under
Gustaf I, Johan III och i skrifvande stund (1622 eller dessförinnan). Den
var stödd på Tegel. Därjämte skrifver han af privilegiebrefven, börjande
med Johan III:s af 1572 26/11. — Under Karl IX:s tid oroades Ore prästgäll
af fogden i Alfta; det afhjälptes genom kungabref 1607 (28/1). Jfr
Stockholms Magazin 1781, s. 119; VDP 1642 30/3, AI9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
