Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oo
b. mm. hall
hjälpprästernas lön och lott alltjämt mycket bekymmersam.1
I synnerhet gällde detta domestici, hvilkas rättsliga ställning i
förhållande till vissa församlingar och kyrkoherdar stundom var
föga bättre än den som tidigare förefunnits i Västerås’ stift enligt
t. ex. biskop Ofeegs drakoniska klockarstadga. De bestämmelser
rörande klockare, hvilka inflyta i Rudbeckii kyrkostadgar, upptaga
icke sådana förbättringar utöfver den förres, som man — trots
allt — skulle kunnat vänta Visserligen äro kapitulares’ åtgöranden
i detta som i vissa andra hänseenden mera humana —- man skulle
stundom kunna säga moderna — än stiftsstatuterna3, men i stort
sedt måste Baazii kritik med anledning af det lägre prästerskapets
ställning anses synnerligen berättigad.3
En af de få ljuspunkterna för de obefordrade var emellertid
den något snabbare befordran eller löneförbättring, som kunde
medfölja sträfvandet att tillsätta komministrar vid annexkyrkor
eller kapell, att förordna biträden åt eller vice-pastorer för
ålderstigna kyrkoherdar, att få till stånd söckendaglig barnundervisning,
att öka antalet gudstjänster i småstäderna och i större eller aflägsna
landsbygdssamhällen samt att minska de största pastoraten.
Sistnämnda sträfvan förekom både före, under och efter Rudbeckii
dagar; under Karl IX:s och Bellini tid hade några pastorat delats i
sträfvan att skriftligt affatta löneöfv renskommelsen, jfr VDP 1619 8/9 5;
1627 19/5 2. Löneaftal VDP 1627 9/5 i Odensvi: kyrkoherdens kaplan erhöll
första året 12 tunnor säd, andra året 11; enär han jämväl är klockare, får han
därefter blott 10 tunnor. Som kyrkoherden var helt oduglig, torde
adjunkten de facto måst vara vice pastor.
1 En kyrkoherde i Södermanland plägade slå klockaren i
klockarestugan; Lundström, Paulinus, II, s. 323. •—• Jfr hjälpprästens villkor 1803,
då han skulle vid lysning betala samma belopp som bälgmakare och lakejer,
dubbelt så mycket som backstugusittare på landet, inhyseshjon och torpare;
öhrströmer, I, s. 22 o. f.
2 VDP 1639 27,29/12, AI9: En kaplan, som före julen »förlupit»
biskopens svåger och ej velat hafva »inspektion med hans folk» etc. i enlighet med
kontraktet, får »af gunst» halfparten af underhållet, — en oväntadt mild
dom. Naturligtvis blef han ock suspenderad »till en tid». »Otjänlige sysslor»
skulle en prästman icke varda föresätta, yttrar Rudbeckius.
3 Om klockares motsvarande ställning i Petrus Jonæ Wex. stift, jfr
Wallquist, II, s. 585. —■ I motsats till livad fallet var i Strängnäs’ stift under
Paulini tid, voro hjälpprästerna i Rudbeckii stift dock icke förbjudna att
gifta sig. Regeringen ondgjorde sig öfver förbudet. Vid kyrkoherdesynoden
i ärkestiftet år 1653 stipuleras 30 år såsom nedre åldersgräns för giftermål;
blef den unge prästvigd tidigare, skulle han studera intill de 30. Klockare
med bol fingo dock gifta sig tidigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
