Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH.
RUDBECKII STIFT
I c; 7
Västerås’ sti "t. Regeringen uttalade sig principiellt för sådan
delning, och prästerskapet fann den »icke onyttig».1
Närmaste motivet till förutnämnda sträfvanden för hela
prästerskapets väl var emellertid det, att man ville bättre tillgodose
de aflägsnare sockendelarnas kyrkliga behof. Vid pastoratsdelning
lade emellertid den allmänna fattigdomen, de osäkra
rättsförhållandena samt mångas likgiltighet hinder i vägen för att kyrkoherden
skulle få behålla sina vanligen förut ganska små inkomster. Redan
Bellinus kunde intyga, att »mycken vidlyftighet och afsaknad»
förorsakades på sådana orter, där man fick kapell. Han liksom
sedan Rudbeckius vill därför tillåta sockendelning först sedan
betryggande garantier gifvits för att »intet afhändande eller
för-minskelse» skulle ske i de redan bestämda och utgående lönevillkoren.
Detta är sålunda ytterligare ett vittnesbörd om att äfven den
»svage.» Bellinus sträfvar att tillgodose sin kyrka och sina
prästmän och att Rudbeckius fortsätter på redan i stiftet beträdda vägar.2
Under bådas tid utgick initiativet i många fall från
församlingsmedlemmarna själfva, såsom fallet jämväl var t. ex. i Strängnäs’
och Åbo stift. Ofta är skälet härtill ett otvetydigt frälsningsbegär,
men minst lika ofta är begäran om ökade gudstjänst- och
lärotillfällen ett svar på kyrkans oblidkeliga, ideliga kraf t. ex. å
kristendomskunskap och kristendomsexamina. Ju strängare prästmännens
förhör och domar äro, dess enträgnare blir församlingsbornas
begäran; den är ett eko af de förra. Om ej kapitulares och pastorerna
lockat och manat, pressat och fordrat med bibelns sanningar,
skulle man ej så ofta hafva upprepat sina önskemål och ökat sina
erbjudanden. Så kom man till att göra, såsom Luther sagt i
förordet till sin lilla katekes: de förut likgiltiga komma springande
och löpande, tvinga sig själfva och nödga kyrkans män att gifva
dem Guds håfvor.
Förvisso hafva vi att se Rudbeckii mening uttalad vid
skolkommittéarbetet i juni 1637 i Stockholm, där regeringens
proposition framhöll bland annat, att pastoratens »öfvermåttan stora»
1 K 2a, s. 68. Rudbeckius säger sig därvid vara betänkt på att först
afskilja Gunnilbo, Hed, Sollerön och Aspeboda. Jfr Thyselius, Bidrag, s.
73. — Han verkar äfven för rättvisa vid prästval, t. ex. genom skriftliga
hänvändelser till församlingsbor och vice pastor (original i K 2, Troilus).
2 Jfr Bellini svar på sockenmännens upprepade begäran 1618 24/2
rörande Böda kapell i Rättvik. Rättviks prostarkiv, N 5 b, ULA.
Rudbeckius gillar företrädarens uttalande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
