Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b. rud. ha li.
År 1631 lofva 52 bönder från Transtrand och Sälen en gång
hästskor hvardera etc. åt kaplanen i Lima för predikan i deras kapell
hvar tredje söndag. Kapell bygges i Wåmhus, och Sollerön börjar
verka för att blifva eget pastorat — båda inledande skilsmässa
från Mora. Uppdelningar inom Norbergs och Färnebo väldiga
pastorater förberedas; dessa upptogo nästan hela nordöstra
Västmanland samt innefattade ett flertal grufvor och bruk. Sundborn
blir pastorat i st. f. annexförsamling1; ett tiotal kyrkor och kapell
byggas, och lika många nya pastorat bildas. Ett flertal kapell
få ökning af predikotillfällena, och många fasta komministraturer
inrättas —• ur hvilket sedan under tidernas lopp nya pastorat och
kyrkoherdebefattningar framträda.
6. Klockare.
Ej blott pastor hade skyldighet att »föda hjorden». Viktiga
delar af de medeltida gudstjänsterna hade i större kyrkor bestridts
af flera slags underordnade kyrkobetjänte. Dessa voro ofta lärare
eller alumner i prästutbildningsskolan i staden, och tjänstgöring
i kyrkan var vanligen ett led i deras praktiska utbildning. Men å
landsbygden tillgodosågs behofvet af biträde ofta genom en
sång-kunnig klockare, som innehade bol eller annan lön; han var å sin
ort en motsvarighet till de lärda medhjälparna i staden. När det
gällde att i betydande mån ersätta kyrkans ceremoniväsen med
luthersk folkundervisning och barnalära, låg det nära till hands
att låta befintliga institutioner utföra de nya i st. f. de borttagna
uppgifterna.
resp. 2 och 4 till Leksand (1553 20/9, 1607 6/12; Rättviks prostarkiv N 3 b
ULA). Rudbeckius låter en sådan förskjutning fortsätta somligstädes,
kyrkogång och kontroll till fromma.
1 Sundborn hade hört till Svärdsjö (med JSnviken) men skildes
där-från 1636. På samfällda området finnas nu fem präster (tre kyrkoherdar,
två komministrar) 1 st. f. en kyrkoherde och en kaplan intill 1636. »I mer
än hälften af församlingarna saknades Capellaner i Rudbeckii första tid . . .
Föga mer än S små församlingar kunde vid Rudbeckii död sägas vara utan
Capellaner, fast sedermera samma sysslor på somliga ställen blefvo åter på
någon tid indragna», yttrar Herweghr, s. 331. Men i de 77 pastoraten år
1619 uppräknas i VDP minst 55 kaplaner. Herweghr nämner såsom nya
anordningar i Rudbeckii stift: sex kyrkor, två kapell, fyra pastorat, två
kommiuistraturer samt ökning af gudstjänsttillfällena i fem kapell. Om
betydelsen af sådan utvidgning jfr Från bygd och vildmark 1915, s. 132 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
