Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
Rudbeckii död kan besluta att undervisa i katekes enbart på vårt
modersmål.1
I den herrelösa allmänningen Grythyttan, c:a 3% mil från Nora,
uppföra ett hundratal bergsmän och finntorpare från Värmlands
och Nora bergslager en kyrka (1632—1633); dessas familjer samt
silfverbruksarbetarna torde utgjort 700 à 800 personer. De och
landshöfdingen tacka i skrifvelser i jan. 1633 Rudbeckius för hans
stora »omsorg och åhåga » samt hemställa om kyrkoherde och
kyrkogårdsinvigning. Svaret hade denne i sak gifvit på förhand genom
instruktioner åt en prästman, som han skickat att underhandla
med dem. Regeringens svar följde efter tre månader, betonande
bl. a. att pastor borde vara mäktig äfven finska språket.
Silfver-malmsådror upptäckas; Grythyttans silfverbruk och Hällefors
silfververk anläggas; en betydande inflyttning äger rum omkring
år 1640. Grythyttan innehade t. o. m. ett slags stadsrättigheter
för en kort tid. Samtidigt begynna Hällefors och Hjulsjö (4 à 3l/2
mil från Nora) afskiljas till kapellförsamlingar med egna
komministrar och kapell.2
I st. f. att en kyrkoherde, en kaplan och möjligen en skolrektor
funnos i »Nora socken» 1619 och 1632, så tjänstgjorde vid
Rud-béckii död tre kyrkoherdar, en à två kaplaner, en brukspredikant
(och en rektor).3 Å området, som nu utgör ett särskildt kontrakt,
finnas nu sex pastorat med 12 präster (utom kyrkoherdarna 5
komministrar och en kapellpredikant). Förhållandet synes ganska
likartadt med en fördelning i Norge: ett visst pastorat omfattade
utöfver dess nuvarande utsträckning områden, som sedan uppdelats
på sex andra.4 — Äfven å flera andra orter sker utvidgning, fastän
ju ej i så frappant grad, och gränserna mellan pastoraten förskjutas
ej sällan så, att vissa byar läggas till en närmare belägen kyrka.6
1 Detta skulle dock träda i kraft först efter pastors död. Han afled
1665.
2 År 1661 förfar man sä ock med Järnboås. VDP 1642 20/4, AI9, 1643
22/3, III, IV, AI8; jfr 1644 10/8, AIS. Jfr Noraskogs arkiv, I, s. 463;
Noraskog, II, s. 421 o. f.
3 Senast efter ytterligare sex år får denne en kollega och sockengång,
fem år ännu senare äfven skolhus och rektorsbostad. Jfr undersökn. om
Småläroverken. Jämförelsen mellan förr och nu är bristfällig, enär de dåtida
distriktsgränserna ofta äro otydliga.
4 Ti-irap, s. 120, 130—131. J. Nilssøn, s. 14—48 (bl. a. 0111 Elf verum).
5 Ej så långt före Rudbeckii biskopstid hade Söderås och Stymsnäs i
I,eksand lagts till Rättvik, till hvars kyrka afståndet var ungefär 3/a mil mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
