Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8 b. rud. hall
och ungdomen, så uppställde den lutherska kyrkan1 efter hand allt
oftare den fordran, att klockarna skulle biträda i
undervisningsarbetet och att deras bol skulle i görligaste mån besättas med
prästmän.
Krafvet å klockarundervisning framträder redan t. ex. i Luthers
Tyska mässa 1526, i vissa förordningar i Sachsen 1529, 1533 och
1540, Pommern 1535, i Danmark-Norge samt Schleswig-Holstein
(Rudbeckii faders hemland) 1537, 1542 och 1555, i Hamburg 1539,
i Preussen 1544.2 Och det blir än upprepadt, än utvidgadt i,
praktiskt taget, alla följande statuter af större betydendet.3 Bland
annat i en sachsisk stadga, som utfärdades några år före Rudbeckii
fleråriga studier i Sachsen, anbefalles jämväl inspektion öfver
klockarens undervisande och reciterande arbete.4
1 Så skedde icke alltid från kyrkoherdens sida. Ej få slå klockarbolet
under sig eller minska det. De tidigare hade klockaren länge till dräng.
2 Redan 1537 (och 1538) gaf Själlauds förste evangeliske biskop
(Palla-dius) hjälpmedlet i en öfversättning af lilla katekesen under titeln Dend
lidle danske Catechismus, hvilken alla sockendjäknar skola lära och
undervisa unga folk, som äro i deras socknar. Moe, s. 168 o. f. HeffermehL,
s. 49, 50, 57. Då så ock M. Agricola redan 1543—1544 öfversatt lilla
katekesen till finska, äro dessa fakta tydligtvis ett stöd för antagandet, att arbetet
äfven utkommit tidigt på svenska. Palladius kallar katekesen
»Degne-bogen» och betonar, att undervisning vore klockarens »yppersta gärning»;
utan sådan verksamhet finge lian ej vara klockare. Sistnämnda yttrande
upphöjdes till lag bl. a. i Norges KO 1607 (s. 44 v:o). Palladius, s. 65—
73; 134, 139. Han tager löfte af de unga att lära hos klockaren och manar
föräldrarna på följande sätt: »Tag din son och dotter och led dem till
klockaren! Vilja de icke, så slå dem därtill med riset! Det är bättre, än [att]
bödeln skulle slå dem. . . [Konungen har befallt] att bönder skola låta sina
barn komma till degnen. O Herre Gud, att man skall nödga människor till
deras egen nytta och gagn! Hvilken blindhet måtte där dock icke vara ibland
folket!» Adelsmän manar han ock att straffa sina underlydande för
uraktlåtenhet härutinnan. Äfven Palladii biskoplige broder i Lunds stift ger
stadgar om klockarnas (diakoners) undervisande ämbete (t. ex. 1555).
Kall-ske samlingen n:o 504, 4:0 s. 77—79, Kbhn. — Sehling, I, s. 647—649, 653,
662, 672, 674, 701; Richter, I, s. 249, 316, 321; II, s. 69, 245; Moser, II,
s. 993; Moe, s. 78, 79; Hansen, s. 8 o. f.; Paulsen, Geschichte I, s. 316.
3 Bland dessa må här blott nämnas Sachsens generalartiklar 1557 och
Brandenburgs visitationsordning 1573, af hvilka den förra stadgan ju
upprepas i Sachsens KO 1580 och Koburgs 1626. Om än härvid icke alltid
klockaren nämnes, så ger i allmänhet sammanhanget ofta vid handen, att
klockarens medverkan åsyftas. Richter, II, s. 184 o. f., 364, 373, 450. Moser,
I, s. 314, 423, 452. 1565 års edition af Sachsen-Wittenbergs KO, s. 86.
4 Instruktion 1596 12/2 Lünig, I, s. 771. År 1569 anses by- eller
klockarskolor hafva börjat grundläggas i Eppstein i Hessen — hvilket väl i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
