Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
Om sålunda önskemålen rörande klockares undervisning i
viss mån framträda i det första af de skeden inom den lutherska
folkundervisningen, hvilka här förut skisserats, så göra de det
ojämförligt tydligare och oftare i andra skedet; förverkligandet af
dem är att betrakta såsom ett af dettas främsta karakteristica.1
I kyrkans nämnda kraf, att klockare skulle undervisa, torde
ofta legat inneslutet det andra af de förutnämnda önskemålen,
nämligen klockarbolens upplåtande åt präster. T. ex. i
Danmark-Norge 1542 och 1562 samt i Pommern 1563 uttalas önskemål eller
befallningar, att behöfliga kaplan-klockare skola insättas på
kloc-karbolen i stora och rika pastorat. Men lclockarbostäder saknades
vanligen, klagar ännu t. ex. Norges KO 1607. Förmådde icke
kyrkan erbjuda bol, ville staten förskaffa ett sådant, tillägger den.2
Såsom den medeltida klockar-institutionen på landsbygden i viss
mån varit en ersättning för stadens många korpräster, så skulle
landsbygden kunna genom en prästerlig klockare med bol erhålla
en folkundervisning, som i viss mån motsvarade stadens.
Hjälpprästerna voro emellertid långt ifrån alltid prästvigda.3
Många voro diaconi eller hvad vår tid skulle kalla gymnasister,
regel förutsatt åtnjutandet af bol. Grundläggandet anses hafva fortgått till
1628; Annalen (Nassau) 1902, s. 52.
1 I det tredje stadiet äro de förverkligade eller ock har man anställt
andra slags barnalärare.
2 Det »bästa möjliga» bol hade KO-förslaget 1604 sagt, men
statsrepresentanterna borttogo detta uttryck vid slutredigeringen af KO.
Ribe-artiklarna 1542 hade ålagt biskoparna ombesörja att af kyrkans gods eller
på annat sätt gåfves nödvändigt antal klockarbol, hvarjämte menigheten
skulle lämna understöd in natura enligt gammal sed. Heffermehl, s. 68.
Ar 1562 14/11 anbefalldes genom kungligt bref i Danmark-Norge att afsätta
okunniga klockare; å 1564 års synod i Roskilde citeras (§ VII) den kungl,
befallningen, att alla klockare skulle kunna läsa latin [troligtvis = latinsk
stil], skrifva, sjunga samt bibringa barnen katekesen. Enligt kungabref
1580 skulle klockarbol förvärfvas vid moderkyrkorna (moe, s. 186), och
Trondhjems Reformats 1589 kräfver kapellan i hvarje större pastorat (Daae,
s. 50). 1621 7/5 förbjöds af regeringen klockarna att vara tingsskrifvare,
hvilket skulle hindra dem från att utföra sina kyrkliga uppdrag samt
undervisningsarbetet. Pontoppidan, III, s. 382, 399, 725. Om
undervisningspliktiga klockare å (det danska) Gottland, jfr Lemke, Visby stifts
herdaminne (1868) passim. Pommerns KO 1563, s. 16.
* Heffermehl, s. 48, 54. Stundom utsågos byskolmästare för ferierna
ur läroverks-alumnernas led; så åtminstone i Danmark. I synnerhet var
så fallet i församlingar närmast skolstäderna, och det ägde i vissa fall rum
äfven under lästerminerna. Sådana elever kallades Current-Schüler eller
14 — 18108. Kyrkohist. Årsskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
