Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 2 6
15. RUD. HALL
klöckareundervisning under flera eller alla söckendagar i veckan.
Kyrkan, som ville att de unga skulle lära sig med egna ögon se
och med egna öron höra hvad Gud förbjuder och befaller dem i
sitt ord1, kunde så mycket hellre gynna läs- och
skrifundervisningen, som öfningarna bedrefvos i och enligt elementära
kristendomsböcker, och som hon därigenom kunde hoppas få religiöst
intresse förankradt vid menige mans solida känsla för det
hvar-dagsnyttiga.
Redan före år 1605 (och tydligtvis äfven efteråt) hade Petrus
Jonæ Wex. å sina visitationsresor dels anbefallt, att
kristendoms-öfning skulle drifvas med flit i alla socknar och byar, hvarvid
säkerligen åsyftats både kaplan- och olärda klockares medverkan,
dels manat åhörarna att hålla barnen till skola, tills de lärt sig
läsa och skrifva. »Och är ingen skam att hafva varit i skolan och
lärt läsa och tämligen skrifva och sedan varda bonde», fortsätter
han tidsbelysande nog.2 Paulinus och Rudbeckius bidrogo till
läsfärdighetens utbredande bl. a. genom att aftrycka lilla
katekesen och abc-boken3 samt genom att stödja upprättandet af
barnskolor. I stadgar för Strängnäs’ och för Uppsala stift4 upptager
den förre »lecturam» bland diaconis uppgifter; de skulle nämligen
flitigt undervisa folkets barn i att läsa katekes, psalmer och
evangelier. Och sistnämnda statuter anbefallas för hela riket år 1637.°
i I I likhet med Norrländsk KO (§ 1, 2) och med sina
instruktioner verka t. ex. Botvidi, Iheringius och Matthiæ för anställande
af undervisningspliktiga klockare (utan att dock dessas
föregående studier tillräckligt tydligt nämnas). Med smärre olikheter
i ämnesvalet fordra de undervisning i katekes, böner, sång,
läsning, skrifning, stundom räkning. I Zebrocynthii, Paulini
1 Laurelii KO-förslag, s. 116.
2 Cursus visitationis, s. 11, 311—323.
3 Det skedde äfven i enbart svenska editioner (t. ex. Paulini Catechismus
Thet är En Kort Summa . . . 1637 och Rudbeckii katekesedition s. à. KB.).
4 »Lecturam Sveticæ lingvæ» samt öfning i katekes. UDP 1637 22/9.
Oratio introductoria, slutet.
5 Då man 1637 27/9 i Knifsta i ärkestiftet (UDP) yrkar på att få den
oskolade klockaren ersatt med en, som är »mycket tjänligare, ty han hafver
en lång tid varit student i Uppsala och kan skrifva, det Michel icke kan»,
så behöfver det blott betyda, att skrifkonsten kräfdes för kyrkotjänstens
skull, för inventarielängders upprättande etc. I en och annan församling
af Rudbeckii stift måste den olärde klockaren afstå ett visst belopp åt t. ex.
kaplanen, för att denne omhänderhade sådana kyrkans angelägenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
