- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
227

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 6. Klockare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7

efterträdares, stift förordnar en prost i trätan mellan kaplanen och
klockaren i Vadsbro 1640 4/6» att klockaren skall läsa för [= med]
socknens barn och skall för hvart barn hafva om året 4 daler
kopparmynt, och när han tager barn an, skall ingen honom något
där ifrån förhindra hvarken med ett eller annat.1 En jämförelse
med aflöningen åt. »pedagogen» i vissa stift gör det troligt, att det
i förenämnda fall varit fråga om undervisning i kristendom,
läsning och skrifning.

Äfven statens representanter önskade betydande spridning
åt samma färdigheter; genom stadganden och donationer
verkade de därför. Så kunde de blifva en brygga mellan eljest ganska
stridiga intressen hos kyrka, stat och menighet. Samverkan
märkes tydligt och ofta först å 1640-talet och därefter, då allmogen
började ådagalägga bättre förståelse för gagnet af läs- och
skrif-färdighet, då stiftscheferna visade sig stå i närmare kontakt med
statens styresmän och med de senaste decenniernas strömningar
inom uppfostran och kultur i utlandet.

Att man känner så litet om den förutvarande tidens och om
1610- à 1620-talets biskopars arbete för allmän bokläsning och
skrif kunnighet, måste tydligtvis främst skrifvas på den dåtida
ef t erblifv enhetens konto. Måhända förefanns hos nämnda
biskopsgeneration en viss tvekan inför det framtida perspektivet.
Ifrån Tyskland hade börjat höras klagomål öfver
kristendomskunskapens undanträngande och försummande i folkskolorna.
Och följande inslag i utvecklingen i vårt land under och efter deras
tid torde ej hafva helt vunnit deras gillande. Vid sidan af kyrkans
speciella barnalärare tränga sig fram »obildade» »underhuggare»,
som med hjälp af biskoparnas katekeseditioner och
katekesutvecklingar låta kyrkans speciella barnskoleform
(katekesgudstjänsterna) ersättas dels af oförstådda utanläxor, dels af profana
ämnen, hvilka längre fram eröfra mer och mer af intresse och tid.
Efter hand blifva kaplan-klockarnas antal färre och de oskolade
klockarnas större; regeringen understryker ej längre enbart de
förras betydelse, ocli den vill skilja kaplanernas och klockarnas
ämbeten utan att full säkerhet gifves för ordnadt eller ordinarie
underhåll åt någondera gruppen.

Med eller utan tvekan hade i hvarje fall Rudbeckius äfven
å detta område varit med och före sin tid. Västerås’ flickskola

1 SDA: Blacksta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free