Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 7. Pedagogi; »driftedjäknar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
torde vara en motsvarighet till vissa högadligas magnatskolor.
Bland lärarna i de sistnämnda märkes djäknen-pedagogen i
Munktorp. En annan barnalärare är den »Dominus», som hösten 1629
får tillstånd att begifva sig till Jäder såsom pedagogus; han skall
undervisa endast i abc-boken (d. v. s. katekes och innanläsning)
men icke i latin. Tydligen bör han med högre pensum ej hindra
elevfrekvensen vid den närmast belägna latinskolan. Säkerligen
är det främst för hans egen framtids skull, som han ålägges att
komma tillbaka till gymnasium inom ett år. En sådan omtanke
har domkapitlet äfven för en informator i Vika; »på det han icke
skall förnöta sin ungdom och sedan till ingo nyttig varda»,
ålägges han att icke längre blifva där än till 1 maj »och sedan förfoga
sig till någon skola igen».1 Och samtidigt säges detsamma
rörande en annan informator i samma socken.
Sådana åtgärder samt pedagogernas hela ställning i öfrigt
sammanhänga dels därmed, att kyrkan uppfattade undervisningen
såsom mer eller mindre fullständigt stående under dess ansvar,
ja såsom dess monopol2, dels därmed, att skolkande och andra
»driftedjäknar» (»ribalder»; »drefstutar») lifnärcle sig genom att
här och hvar undervisa i hemmen och sålunda »förringa prioris
näring». Därigenom påminde de i viss mån om vaganterna under
medeltiden, om hörarna och privatpræceptores vid latinskolorna
och om de olika slag af t. ex. i Wurtemberg, Sachsen, Pommern
och Danmark-Norge olagligt verksamma lärarna, hvilkas »Klipp»-,
Vinkel- eller Hemliga skolor förbjudas i ett stort antal statuter.3
Deras många kolleger hos oss torde emellertid å respektive orter
erhållit ett så ringa elevantal, att vi snarare skulle kalla dem in-
bi. a. förehålla »legofolket Catechismum om lögerdagsaftnarna och
söndagarna» samt vår och höst och vid oväder predika. 1640 17/7 begäres till
Snaflnnda en brukspredikant eller åtminstone en som får venia samt
»informerar barnen och ungdomen» vid bruket. SDP.
1 VDP nov. 1629; 1621 20/2. Om en sådan omtanke för gymnasistens
framtid vittnar äfven t. ex. följande från Laurelii tid (VDP 1653 30/11): En
vann återinträde i gymnasiet, »emedan han hafver godt vittnesbörd om sitt
lefverne och anlagda flit uti barnens informerande». Jfr ock Lundström,
Paulinus, II, s. 190.
2 Vid Visitation i Kopparberg 1631 fingo de som utan Rudbeckii lof
tagit sig præceptores, hvardera böta 10 daler. Bl. a. gällde detta en inflyttad
tysk, som tagit till informator en mecklenburgare. F III a; VDP 1631 22/3.
3 Sådana skolor förbjudas t. ex. i Braunschweigs KO 1528,
Schleswig-Holsteins 1542, Hadelns 1544, i Norge under 1500-talets sista kvartssekel.
Richter passim; Moe, s. 186.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
