Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 7. Pedagogi; »driftedjäknar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i o
b. rud. hall
formatorer än skol-lärare och att vi näppeligen torde (såsom
tyskarna) kunna tala om många slag af orättmätiga skolor. Dessa
förbjudas, och djäknarna straffas eller varnas, t. ex. i Tuna, Husby,
Sala, Sundborn1 —■ och det i enlighet med förbud af regeringen.
Dessa åtgärder tillgrepos förnämligast under Rudbeckii sista fem
år. Alldeles som det, att ett flertal pedagoger ju då tillsattes å
större orter, är detta ett talande bevis för hur både Rudbeckii och
statsrepresentanternas än samfällda, än olikartade kraf på
kunskaper2 begynte komma in på vägen till ett allmännare
förverkligande. Ej färre än tre »förlupne djäknar» opererade samtidigt
i t. ex. Stora Tuna vid tiden för visitationen därstädes år 1641;
församlingsborna förbjödos att antaga någon lärare utan biskopens
goda råd och samtycke. »Om någon understår sig att göra det,
skall han tillbörligen .straffad blifva; allt på det den barnskola
här vid kyrkan är och en rund tid varit hafver, må så väl härefter
såsom liärtills vid sig blifva. »3 Det är samma skäl, som åberopas
i tidigare tyska KO för samma förbud; samma skäl tydligen ock
som för följande beslut af kapitulares rörande oloflig
privatinformation åt själfva stiftsläroverkets alumner: »Förmantes de, som
draga gossar utur skolan och informera dem privatim, att om de
icke afstå, skola de plikta».4
Trots förbud tilläto många kyrkoherdar sådana »ribalder»
predika. Emot clem, »som olagligen intränga sig i prästeståndet»,
hade dock Kylander, Petrus Jonæ Wex. och Sylv. Phrygius
formulerat ett riksprästerskapets beslut 1613. Kapitulares i alla stift
•— äfven i Rudbeckii — ingripa emot oseden ofta och strängt men
med ringa resultat.5
De under olagliga former verksamma lärarna, som ofta —
enligt klagomål från t. ex. Örebro möte 1529 — stannade borta från
sitt läroverk i omedelbar anslutning till »sockengången», voro
emellertid mången gång att anse såsom föregångare till och stimuli
för olika slag af lagligen tillsatta folklärare, — en ej så sällsynt
utvecklingsgång å flera områden. Många torde dock varit eller under
sitt vagabondlif blifvit underhaltiga i moral och skicklighet,
1 VDP 1641 1/3, 1644 18/12 AI8, 1645 28/0, 9/7. 1646 7/9.
2 Jfr t. ex. Gustaf Adolfs och prästerskapets uttalanden mars och april
1620, Thyseuus, Handl., I, s. 1 o. f.
3 Original i EIV, n:o 5, Stora Tuna VDA 3—4/3 1641.
4 VDP 1646 7/6 AI8. Jfr 1620 30/8 II.
5 K 23. Jfr not 0111 »Smolandi» å afd. Klockare. Uppsala-synoden
1-641. Eccl. Handl. 1600—1649 n:o 57 RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
