Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 5j>
OTTO S. HOLMDAHL
anslutning till det tyska endräktsverket kan synas röja något af
kyrkoordningens gamla anda på denna centrala punkt, å andra
sidan genom det ängsliga fördömandet af andra protestantiska
riktningar förebådar ortodoxiens stränga konfessionalism. Frågorna
om den inre utvecklingsgången och den mångfald af krafter, som
gifvit denna dess slutliga riktning under hela detta för de kommande
århundradenas svenska kyrka alltigenom grundläggande skede,
hafva ännu icke fått något slutgiltigt svar, så mycket mindre
underligt som ifrågavarande period icke undersökts under den
här ofvan angifna problemställningens omfattande och enhetliga
synpunkt. En fråga af central betydelse i detta sammanhang
är den i ämnet för denna uppsats angifna om Karl IX:s
konfessionella ståndpunkt.
Hittills har den kyrkohistoriska forskningen i stort sedt
besvarat denna fråga på samma sätt, som Karl IX:s samtida, strängt
lutherskt ortodoxa motståndare, det svenska prästerskapet med en
Abraham Angermannus och Olaus Martini i spetsen. Man liar
betecknat hans teologiska ståndpunkt som kalvinistislc, rätt och
slätt, och sett hans sträfvanden såsom utslag af samma kalvinska
strömning, som vid denna tid gick fram öfver protestantismen
och mångenstädes trängde tillbaka lutherdomen. Så Norlin* i
sin Svenska Kyrkans Historia efter reformationen. Man har
talat rent ut om Karls försök att införa kalvinismen i Sverige, som
Cornelius gör t. o. m. i en kapitelrubrik i sin svenska kyrkohistoria ;
och han ser i Karls kyrkliga sträfvanden en lika stor fara för
lutherdomen i vårt land som i hans äldre broders reformplaner. Bland
senare historiska författare utgår H. Levin, i sin Den svenska
kyrkans bekännelse i historisk belysning, från samma uppfattning
om Karls konfessionella ståndpunkt. Han talar om »Karls
kalvi-nism». I sin minnesteckning öfver Olaus Martini (1903)
framhåller Annerstedt, att Karls teologiska uppfattning i vissa stycken
antagit en stark kalvinistisk prägel. Men för öfrigt bedömer han
med stor försiktighet Karls teologiska position i dess motsats till de
af »de dogmatiska striderna upphettade teologernas» och anser,
att det vore ett misstag att karakterisera den i dess helhet som
kalvinism och att det säkerligen vore riktigare beteckna den som
filippistisk enligt en af Knös gjord förmodan. Han inställer den
under en säkerligen riktig och fruktbärande synpunkt, när han
gör gällande, att Karls förkänsla af den stundande stora
kraftmätningen mellan protestantism och katolicism gaf honom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
