Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 5j>
OTTO S. HOLMDAHL
digt förblifva vid denna. Kurfursten lät sig nöja härmed, och i
äktenskapsaftalet nämnes uttryckligen G. A. som den bekännelse,
till hvilken båda makarna bekänna sig, och i hvilken deras barn
skola uppfostras.
Förf. påpekar i detta sammanhang, att C. A. enligt Karls
uppfattning är det själf klara fundamentet för den reformerade svenska
kyrkan likaväl som för de lutherska landskyrkorna i Tyskland och
att för honom en förpliktelse till C. A. var liktydig med en
förpliktelse till Guds rena och klara ord. Att kurfurst Ludvig åsyftade
A. invariata i ofvan citerade ord torde vara ofrånkomligt. Men
jag ger förf. alldeles rätt, när han framhåller, att det trån Karls
sida icke var fråga om någon distinktion mellan C. A. af 1530 och
af 1540.
Ett bidrag till kännedomen om det konfessionella läget i
Sverige vid denna tid (1578) lämnar också Karls försvar för sin broder.
Förf. anmärker mycket riktigt, att Johan i detta af Karl erkändes
tillhöra och fortfarande omfatta C. A. Detta synes mig
otvetydigt visa, att Karl, utgående från svenska förhållanden, fattar
förpliktelsen till C. A. mycket vidare än man vid denna tid gjorde
från lutherskt håll i Tyskland. Och man torde kunna våga den
slutsatsen, att Karl icke hyste några större betänkligheter, hvad
läroframställningen beträffar, mot den före Karls afresa antagna,
af honom säkerligen kända ordinantian, en slutsats, som förf. icke
drager, men som just med hänsyn till Karls senare teologiska
ståndpunkt har sitt stora intresse, då ordinantian uttryckligen tar
afstånd ifrån ubikvitetsläran, hvarom mera nedan. Förf. anmärker
visserligen, att hertigen »väl haft en mera filippistisk uppfattning
af C. A:s innebörd», då han fortfarande ansåg, att Johan III stod
kvar på dennas konfessionella basis, och då han ej skiljer mellan
C. A. 1530 och Variata. Men beteckningen »filippistisk» synes
mig, såsom hämtad från partiförhållandena i Tyskland, mindre väl
väld. Karls under äktenskapsförhandlingarna intagna position
tyckes mig visa, att han utgår ifrån och bestämmes af det ännu
af lutherdomens inre splittring oberörda, enklare och ursprungligare
konfessionella läget i Sverige, där några finare teologiska
distinktioner på grundval af Augustana ännu ej gjorts eller åtminstone
ännu ej auktoriserats och där man ännu ej i lärohänseende hyste
några misstankar mot Variata och Melanchtons auktoritet, m. a. o.
att Karl fortfarande intager samma konfessionella ståndpunkt,
som i sitt bref till biskop Nils 1575.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
