Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karl ix:s förmenta kalvinism
2 59
hållet» (s. 132)? Som vi sett, häfdade detta arbete, att den lutherska
teologiens legitima utveckling gått öfver Melanchton och Variata
och att den bergiska bokens teologi betydde ett underkännande
och brott mot denna och därför borde förkastas, Men i denna
bokens hufvudtendens kunde knappast ligga något för svenska
öron vid denna tid stötande. Tvärtom öfverensstämde denna i
uppskattningen af Melanchton och i godtagandet af Variata
fullständigt med de svenska teologiska traditionerna. Därtill kom, att
man från svensk ståndpunkt otvifvelaktigt saknade hvarje
förutsättning att förstå den teologiska utveckling, som nu höll på att
kodifieras genom konkordiesträfvandena i Tyskland, eftersom
man icke varit engagerad i de senaste decenniernas teologiska
strider där och säkerligen ej heller närmare initierad i det härigenom
skapade teologiska läget. Hertigens sympati för den
ifrågavarande boken synes mig därför på intet vis motivera en slutsats
om en nu börjande eller pågående förskjutning i hans åskådning
åt reformert håll. Däri ligger, enligt mitt sätt att se, icke ens en
tillstymmelse til bevis för att han intager eller börjar intaga en
särställning i konfessionellt hänseende inom sin kyrka, och detta
så mycket mindre som omdömet i Fehlings bref om Karls intresse
för boken är hållet i så allmänna ordalag, som vi sett. Karls
sympati för denna skrift är nämligen — åtminstone att döma af dess
hufvudtendens — fullt naturlig och förklarlig utifrån den svenska
konfessionella ståndpunkten, som han uttryckligen bekänt sig till
i sitt bref till biskop Nils i Strängnäs.
Det nyss refererade omdöme, som H. Block fäller på
grundval af Fehlings bref om denna litteraturs inverkan på Karls
teologiska utveckling, är ju hållet i så allmänna ordalag, att det kunde
tyckas vara garderadt mot alla invändningar. Man kan
naturligtvis säga, att Karls sympati för en skrift i filippistisk anda visar,
att hans teologiska åskådning graviterar åt detta håll. Men sedd
mot bakgrunden af den ännu rådande traditionella uppfattningen
af Karls teologiska ställning till sin kyrka och som ett led i en
framställning af utvecklingen af hans teologiska ståndpunkt blir det
ändock missvisande, om man icke samtidigt påpekar, att samma
förhållande kan sägas vara kännetecknande för den svenska kyrkans
konfessionella ståndpunkt öfverhufvud vid denna tid, som jag
förut har sökt leda i bevis. Laurentius’ Petri bestämda fasthållande
vid identiteten mellan Luthers och Melanchtons läror, 1571 års
kyrkoordnings förbigående af de lutherska bekännelseskrifterna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
