Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karl ix:s förmenta kalvinism
2 59
terial. Och äfven om underrubriken: »Studier öfver utvecklingen
af hans åskådning», i någon mån anger begränsning af uppgiften,
synes den dock fordrat en undersökning af slutresultatet, det upp
nådda målet för denna. Så sker emellertid icke. Jag har i det
föregående lagt hans framställing i afhandlingens första del till grund
för min undersökning och refererat det hufvudsakliga af dess
innehåll. Den för oss fram till början af 1590-talet. Afhandlingens
andra del rubriceras: »reformverksamhet af Karl», och behandlar
i sina kapitel Karls arbete för katekesens reformering, hans hand
boksförsök, hans bevisbok 1604, hans katekes i detalj och
slutligen räckvidden af hans teologiska planer. Redan dessa rubriker
angifva, att förf. icke anlagt den dogmhistoriska synpunkten som
hufvudsynpunkt vid sin undersökning. I stället för att gifva en
samlad bild af Karls i hans författarskap och polemiska skrifter och
skrifvelser framträdande teologiska ståndpunkt ger förf. oss en
bredt refererande framställning af innehållet i Karls katekes- och
handboksförslag. Han sysslar ingående med och kommer till en
del nya resultat beträffande en del isagogiska och textkritiska
frågor rörande hans produktion. Framför allt intresserar han
sig för att uppvisa i detalj det litterära beroende, hvaraf denna
produktion bär spår. Men gäller det frågan om Karl som teolog,
så är det uppenbart, att detta är af andra hands intresse i
jämförelse med själfva innehållet af hans skrifter, ty detta är ju,
oafsedt från hvilka källor det stammar, det otvetydiga uttrycket
för hans teologiska åskådning. Förf. har helt naturligt på vissa
hufvudpunkter anlagt äfven den dogmatiska och dogmhistoriska
synpunkten och dragit vissa bestämda slutsatser rörande Karls
teologiska ståndpunkt, men dock ingalunda genomgående. Så
refereras t. ex. en del af innehållet i den i detta afseende
synnerligen viktiga Bevisboken 1604, men detta sker uteslutande i syfte
att klara upp det litterära beroendet och själfständigheten i detta
arbete. På några rader sammanfattas bokens teologiska innehåll
och blir ej föremål för en ingående undersökning eller utförligare
framställning.
Förklaringen till detta förfaringssätt är uppenbarligen den,
som jag redan tidigare antydt, att förf. anser frågan om Karls
teologiska ståndpunkt redan löst. Han ansluter sig helt till den
traditionella uppfattningen härom. Han talar om Karls
dogmatiska ståndpunkt såsom allmänt känd och förklarar texten
understundom med hänvisning till denna (se t. ex. s. 255). Han antager,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
