Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Otto S. Holmdahl. Karl IX:s förmenta kalvinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 o
otto s. holmdahl
att han genom sin Bevisbok vill »påverka den allmänna opionen
för den reformerta åskådningen» (s. 302). Han betecknar Karls
uppfattning af nattvarden som kalvinslc (s. 323, 345). Han påvisar
visserligen liksom tidigare Knös, Annerstedt m. fi., att Karl
uppenbarligen icke hyllat predestinationsläran, och att han på många
punkter visar själfständighet i förhållande till sina reformerta
källor, men i hufvudsak betraktar han •— a priori — Karls
teologiska ståndpunkt såsom i hufvudsak reformert eller kalvinsk,
utan att anse sig behöfva utförligare leda detta i bevis genom att
gifva en samlad bild af denna.
Vid bedömandet af Karls kyrkliga och teologiska position
under hans strid med prästerskapet böra vi särskildt fasthålla
följande resultat från den föregående framställningen rörande
utvecklingen af Karls teologiska ståndpunkt:
1) Svenska kyrkans konfessionella läge fore 1580 har utgjort
en särskildt gynnsam utgångspunkt för en teologisk utveckling
åt förmedlande, för att icke säga filippistiskt håll, under det att
den synes hafva erbjudit ringare anknytningsmöjligheter för den
lutherska ortodoxiens under helt andra förutsättningar utbildade
teologi med dess kulminerande i läran om communicatio
idiomatum, ubikviteten och nattvarden, sådan denna kodifierats i
konkordieformeln. 2) Den liturgiska striden och den
öfverhängande faran för den katolska reaktionen hafva varit ägnade att just
i Sverige låta motsatserna inom protestantismen träda tillbaka
för den stora motsatsen mellan protestantism och katolicism.
3) H. Blocks undersökning har utvisat, att Karl stått under
inflytelser från de motsatta lägren inom protestantismen, men att af
dessa särskildt sådana gjort sig gällande, som kunnat väcka hans
kritik just mot nyssnämnda hufvudmoment i den lutherska
ortodoxiens teologi. Dessas inverkan på honom är så mycket
sannolikare, som de inneburo ett förstärkande af vissa
förutsättningar för hans teologiska utveckling, som lågo i det svenska
konfessionella läget före 1580. 4) Trots det nu sagda finnes intet i
Karls utveckling inpå 1590-talet, som utvisar, att han på något
afgörande sätt närmat sig till eller tagit parti för någon af
hufvud-riktningarna inom protestantismen. Tvärtom finnes mycket
som tyder på att han står synnerligen fördomsfri inför de båda
hufvudriktningarna, den lutherska och den reformerta, och
därmed säkerligen också relativt själfständig i sitt teologiska
omdöme och sina teologiska sympatier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
