Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Rurik Holm. Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den svenska missionen bland lapp arne
7,2 "J
huruledes Messan skal hållas, läras eller siungas på Lappesko»,
och det följdes snart af ett par ABC-böcker och katekeser. I
Piteå öppnades också den första lappskolan under Rehns ledning.
Den upphörde emellertid snart, kanske på grund af Rhens död,
och hade, såsom belägen utanför den egentliga Lappmarken,
knappast kunnat fylla sitt ändamål, Men på initiativ af en
annan för lapparnes andliga och materiella väl nitälskande
prästman, kyrkoherden i Umeå Olatjs Niurenius (†i645),
upprättades i stället en skola, som fick varaktig och djupgående
betydelse. Niurenius lyckades vinna Johan Skyttes varma intresse
för saken, och det var som svar på dennes framställning Gustaf
Adolf midt under 30-åriga kriget från fältlägret i Alt-Stettin den
20 juni 1631 utfärdade stiftelstbrefvet för en lappskola i Ume
lappmark. Geijers ord om »såningsmannen på den framåtilande
stridsvagnen» få konkret liv genom en sådan liten detalj af
Gustaf Adolfs-tidens allt famnande arbete. Läroanstalten, som
ställdes under Johan Skyttes direktion och blifvit känd under
namnet »Skytteanska skolan», förlades till Lycksele. Under de
följande 100 åren var den själfva utgångspunkten för
missions-och kulturarbetet i Lappmarken; den består ännu i dag,
fastän den sedan 1867 är flyttad till Tärna.1
Intresset för Lappmarken fick under 1630-talet ökad näring
genom upptäckten af silfverförekomster i Nasafjäll och den
börjande bergverksrörelsen där. Med sitt sinne för realiteterna tog
sig också Axel Oxenstierna häraf anledning att om missionen där
uppe yttra: »Efter vi intet kunna komma därtill per pietatem,
drager Gud oss därtill och öppnar oss dörren och visar oss vägen
genom nytt silfververk, att vi sedan komme däri per vitium
ava-sitiæ».2 Gång på gång voro såväl inom rådet som hos
riksdagsprästerskapet undervisningen och missionen bland lapparne
föremål för överläggning. Axel Oxenstierna häfdade nödvändigheten
af att i hvarje lappmark funnes en vid kyrkan fast boende
kyrkoherde; eljest kunde lapparne, som förde »ett bestialiskt lefverne»,
aldrig kultiveras, eftersom kyrkoherden eljest icke hunne »syta»
dem — det gamla, ännu i landsmål lefvande ordet för »vårda»,
var då ännu högsvenskt språk. Prästerna kommo sällan till lap-
1 Se om skolans uppkomst E. Lundström, Hvem var den egentlige
upp-hofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele? (Kyrkohist.
Årsskrift 1914, s. 411 och ff.)
2 R. P. 28 juni 1637.
21 — 18108. Kyrkohist. Årsskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
