Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Rurik Holm. Den svenska missionen bland lapparne och dess möte med lapparnes religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 22
r. holm
parne; de förstodo icke deras språk, utan voro allenast angelägna
att upphämta tionden. Man märker den storstilade tankegången
hos Oxenstierna, att Lappland liksom andra det nya
stormaktsväldets »utkanter» skulle göras delaktiga af Sveriges egna gamla
eller nyvunna andliga kapitalvärden. Helt naturligt kunde
ärkebiskopen icke ägna någon mera ingående personlig omvårdnad åt
denna aflägsna del af sitt stift; när den 77-årige ärkebiskop
Laurentius Paulinus på sommaren 1642 företog sin märkliga
visitationsresa till Norrlandsförsamlingarna, synes han icke heller
ha besökt det inre af Lappmarken, lika litet som detta varit fallet
med någon af hans företrädare.1, Mera omedelbar uppmärksamhet
ägnade Isak Rothovius åt de till Åbo stift hörande lapparnes
undervisning. Men först sedan det vidsträckta Uppsala-stiftet
delats och en superintendentia upprättats i Härnösand 1647,
ställdes missions- och upplysningsarbetet bland lapparne under
en ledning, som mer effektivt var i stånd att stödja och öfver-’
vaka det. Från denna tid upprättades åter själfvständiga pastorat
i lappmarkerna, nya kyrkor byggdes, och mer än en nitisk
lappmarkspräst förtjänar nämnas i raden af de gestalter af enkel och
kraftig resning, som i högre eller lägre kyrklig ställning sätta sin
prägel på 1600-talets svenska kyrkohistoria. En sådan var
Johannes Jonæ Tornæus, kyrkoherde i Neder-Torneå 1640—1681, en
annan var Gabriel Tuderus, kaplan i Enare på 1660-talet, sedan
kyrkoherde i Kemi lappmark, slutligen i Neder-Torneå, där han
dog år 1705. Båda ha efterlämnat skildringar, i hvilka de berätta
om sin verksamhet bland lapparne.2 Det äger sitt synnerliga
intresse att taga del af hur t. ex. Tornæus handhade
undervisningen bland lapparne; hans redogörelse må återgifvas med hans
egna ord (skrifna 1672):
»Sedan genom Guds nådiga väckande ifrån 1640 hafva lapparne
i Torneå och Kemi lappmarker vackert augment in catechismi
lec-tione et intellectu tilltagit; därtill hafver varit ett godt och
bekväm-ligt adminiculum en liten särskild katekes med korta frågor och
svar, den jag tre gånger hafver låtit upplägga. Då jag eller
komministern är uti lappmarken, så måste man vissa tre timmar vara
med dem i kyrkan, först begynnandes med vanliga frågor och
psalmer, Kristi pinos historia, det de förr intet hafva varit vane till,
1 Se härom skildringen i Baazius, Inventarium ecclesiæ Sveogothorum
(Lkp 1642), s. 839 ff. Jfr Lundström, L. Paulinus III, Ups. 1898, s. 71.
2 Tr. i Svenska landsmålen XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
