Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - En diplomatisk-kartografisk omstörtning af härskande meningar? Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 litter aturöfversikter
påfvens utslag 1133 återgåfvos Adalbero och hans kyrka makten
öfver såväl biskopen (!) af Lund som biskopsdömena i den
nyssnämnda folklistans länder. Men som bekant blef Hamburgs
seger af kort varaktighet. Med hjälp af kanslärn, sedermera
biskopen Herman, hvilken väl spelat en viktig roll i
Lundadomens byggnadshistoria och hvilkens grafsten hör till kryptans
märkvärdigheter, kunde Lunds ärkebiskopsdöme inom mindre
än ett årtionde återställas, för att gå sin lysande storhetstid
till möte.
Men de förfalskade urkunderna voro kvar som äkta, till
dess urkundskritiken på 1800-talet så småningom enhälligt
stannade vid att i dem se en af medeltidens mest typiska och största
förfalskningar. De blefvo själfva skolexemplet, som gärna
användes vid kyrkohistoriska seminarieöfningar som ett af de bästa
medlen att införa studenterna i urkundskritik. Så var bl. a.
fallet vid det kyrkohistoriska seminarium, där Kyrkohistoriska
föreningen och denna Årsskrift under professor Lundströms
ledning startades; och ett minne däraf finnes bevaradt i
undertecknads uppsats, som publicerades i Årsskriften 1908. Där
kan den intresserade återfinna den tidigare rika litteraturen om
ämnet. Och denna har senare ytterligare svällt. Den viktigaste
publikationen var Fr. CuRSCHMAN: Die älteren Papsturkunden
des Erzbistums Hamburg 1909, en modern edition med kritisk
inledning och 10 facsimiler från de Hannoverska
»skenoriginalen». Detta arbete liksom min uppsats underkastades en kritisk
granskning af O. KOLSRUD i Norsk Historisk Tidsskrift 1911.
Problemet har ock berörts af bl. a. CHR. REUTER: Ebbo von
Rheims und Ansgar 1910, H. Joachim: Zur Griindungsgeschichte
des Erzbistums Hamburg 1912 etc. fram till den sista kritiken
af B. SCHMEIDLER: Hamburg-Bremen und Nordosteuropa 1918;
där denne enligt sin egen mening lagt slutstenen i den exakta
bevisföringen för hufvudförfalskningarna och deras uppkomst.
Så kommer nu samme österrikiske jesuit wilhelm Peitz,
hvilken vi i en annan recention i denna Årsskrift möta som forskare
på urkristendomens historia, och framför i tidskriftsuppsatser i
det utmärkt redigerade jesuitorganet Stimmen der Zeit i febr.
och dec. 1918 och därmed förbundna Ergänzungsheften
påståendet, att dessa Hannoverska »skenoriginal» icke äro
förfalskningar utan äkta! Han kallar sina undersökningar »en omstörtning
af härskande meningar»; och de smaka onekligen något af sen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
