Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - En diplomatisk-kartografisk omstörtning af härskande meningar? Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 5
sation. Deras bevisföring skulle kräfva för stort utrymme att
i sin helhet referera. Här må blott vissa hufvuddrag i densamma
antydas.
Uppslaget synes Peitz ha fått under sina studier öfver
Rimberts »Vita Anskarii». Han profvade där noga innehållet i
de båda olika formerna A och B och gick sedan till en lika
noggrann pröfning af handskriftmaterialet. På bägge vägarna
kom han till det, som han anser säkra, resultatet, att den
kortare B återger Rimberts ursprungliga text. Det är B som är
åkta; men i B ha vi ju både Island och Grönland. Då tvingas
man till den öfverraskande slutsatsen, att bägge dessa länders
existens har varit känd på kontinenten, redan innan de enligt
de isländska källorna upptäcktes. Peitz förklarar denna
motsägelse så, att de isländska källorna här uteslutande ge
familjehistoria, och att det därför här väl kan vara fråga om en
andra eller en tredje upptäckt, så som ju Grönland faktiskt
åtminstone två gånger »upptäcktes». Men om Island och
Grönland varit kända redan under det tidigare 800-talet (vidare bevis
härför, se nedan), så bortfaller det oftast åberopade
innehållsargumentet för, att de Hannoverska bullorna med den utförliga
folklistan ej kunna vara äkta. Det blir då påkalladt att åter
pröfva hela förfalskningsproblemet.
En utgångspunkt för en sådan pröfning har Peitz funnit i
en intressant gammal romersk urkund, den s. k. »Liber diurnus».
Denna »dagbok», som sannolikt upplades under 700-talet,
innehåller en samling formulär för en mängd viktigare kyrkliga
förrättningar, bl. a. påfliga förläningar af palliet till nya ärkebiskopar.
Det påfliga kansliet använde denna formulärbok för de officiella
påfliga skrifvelserna ända in på 1000-talet. Så måste då bl. a.
alla pallieförläningar i påfliga bullor blifva alldeles liklydande.
När nu Peitz jämför alla sådana pallieförläningar fram till slutet
af 1000-talet inbördes och med formulären i »Liber diurnus»,
så finner han emellertid midt i likheten små textegenheter af
olika slag, efter hvilka pallium-urkunderna kunna uppdelas i
särskilda grupper. Och han kan också påvisa anledningen härtill.
Det var gammalt bruk, att hvarje nyvald ärkebiskop vid
anhållan om palliet inskickade sina företrädares urkunder till det
påfliga kansliet. Kansliet använde då dessa äldre urkunder om
ärendet som förskrift; de små egenheter,, hvilka från början
kommit in för t. ex. Hamburg, följde med i alla följande äkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
