Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Vändpunkter i Böhmens och Ungerns kyrkohistoria. Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
SOLTAN Angyal: Ursachen, Verlauf und Ergebnis des
Aufstandes Bocskay, Budapest Atheneum 1916, 126 s.
I föregående Årsskrift anmäldes ett större arbete af professor
Géza Lencz om den centrala punkt i Ungerns protestantiska
historia, som knyter sig till den ädle furst Bocskays uppror och
den evangeliska trons räddande genom Wienfreden 1606. Här
fästes uppmärksamheten på en annan bok om samma ämne.
Den är utgifven som filosofie doktorsdisputation vid Berns
universitet, ehuru förf. är en ungrare, frän Hajduböszörmény i
Ungern. Den har en annan karakttär än Lencz’ lärda verk, är
mera populärt hållen och syftar ej blott till att vara ett
doktorsspeci-men utan i första hand att orientera utlandet i ungerska
historiska förhållanden och väcka sympati för den för sin frihet och
existens sedan århundraden kämpande protestantismen i Ungern.
Förf. skrifver lätt och åskådligt. Dispositionen är i början
något egendomlig, i det att han efter en kort inledning först
skildrar Rudolf II:s turkkrig vid slutet af 1500-talet och sedan
för oss tillbaka till reformationens utveckling i Ungern från dess
början där 1520. Denna öfversikt är f. ö. i sin korthet
tacknämlig och ger en del intressanta omdömen af ungerska forskare,
t. ex. Kårolyi: Det som är öfverraskande i den ungerska
reformationen, yttrar sig icke så mycket i den yttre utbredningen
som i själarnas inre lyftning, »som åstadkommer att t. o. m. de
illa aflönade soldaterna i gränsfästningarna sparade slant efter
slant af sin sold för att kunna skaffa sig evangeliska andlige
och under hvilorasterna med turkfaran ständigt öfver sig
diskuterade den nya trons sanningar». Angyals totalomdöme blir, att
knappast någonstädes i Europa reformationen skedde så stilla
och utan uppseende eller störningar som i Ungern. Där var
den ej alis statsangelägenhet utan en folkrörelse. Den var
ej blott en kyrklig företeelse utan en allmän väckelse af det
nationella lifvet; som dess kanske mest betydande reformator
ställer Angyal Dévai Birö. Intressant är hans skildring af »den
ungerske Calvin», Debreczens reformator Peter Melius. Äfven den
unitariska kyrkans historia beröres.
Hufvudparten af Angyals framställning ägnas åt terrorismen
i Siebenbürgen och Ungern vid vändningen till 1600-talet och
Stefan Bocskays korta men glänsande lifsverk. För den som
ej har tid eller tillfälle att genomplöja Lencz’ detaljerade
undersökningar är Angyals afhandling här en lämplig ersättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
