Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - IV. Lehnbergs religiösa optimism - 3. Tolerans och dogmatisk likgiltighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS LEHNP.ERG SOM EREDIKANT
55
inför det upplysta förnuftets domstol. Den religiösa innerlighet,
som är ett grundmotiv både för herrnhutism och pietism, hade
intet förstående att vänta af denna nya tidsriktning, ehuru dess
allmänna förfining mildrade omdömenas hårdhet. Om sålunda
den Lehnbergska predikan fördelaktigt skiljer sig från föregående
tiders måttlösa och plumpa polemik, så får å andra sidan
ihågkommas, att denna tolerans till stor del beror på bristande känsla för
de religiösa värden, som polemiken sökte skydda. Det är den
i"eligiösa optimismen, som i toleransens dräkt kläder sin grunda
lifsåskådning och sin likgiltighet för djupare religiösa värden.
När den Lehnbergska predikan sålunda visar sig innebära en
afgjord förändring af föregående praxis genom sin tolerans,
sammanhänger detta mycket nära med en annan sida i hans
homile-tiska kynne. Det är nämligen för honom utmärkande, att det
dogmatiska innehållet åsidosättes till förmån för det etiska.
Historiskt sedt, är det upplysningstidens deism, som aflöser ortodoxiens
utbildade dogma. Ses saken psykologiskt, är det den religiösa
optimismens fromhetstyp, som i renodlad gestalt visar sin ställning
till den religiösa trons sanningsinnehåll.
Det har nämligen i det föregående uppvisats, hurusom den
Lehnbergska toleransen, i sig själf synnerligen tacknämlig, är grundad
på ett negativt förhållande till de centralt kristliga problemen.
Detta negativa förhållande kommer gifvetvis att yttra sig som
ett undvikande af det dogmatiska området. Troserfarenheten,
omsatt i teoretisk reflexion, är just dogmatik. Lehnbergs ställning till
dessa frågor må belysas på några enskilda punkter.
Till den religiösa erfarenhetskomplex, som man kan
sammanfatta under namnet individuell frälsningsprocess, höra
begreppen synd och bättring såsom nära sammanhängande med
hvarandra. I fråga om dessa är det påfallande, huru Lehnberg
aftrubbat dessa begrepp, så att de under hans behandling blifvit
nästan blottade på positivt kristligt innehåll. Det är ett
karakteristiskt språkbruk hos honom, att orden »synd»och »fel» användas
som identiska, liksom också »bättring» och »förbättring». Ett
typiskt exempel härpå lämnar en böndagspredikan (I) öfver texten:
»Jag kommer i dag ihåg mina synder». Temat lyder: »En Christens
visa och helsosamma åtanke på sina fel». Det centrala i denna text
liksom i böndagen själf ligger naturligtvis i ordet »synder». Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
