Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - V. Lehnbergs intellektualism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
EDV. LEUFVÉN
Man får emellertid ihågkomma, att alla dessa deismens begrepp,
som för oss verka så utslitna, på denna tid voro något verkligt
nytt. Och det är likaså obestridligt, att det homiletiska
upptagandet af denna nya begreppsvärld möjliggjort ett slags
kompromiss mellan fromhet och upplysning, en kompromiss, som
varit omöjlig, om den homiletiska förkunnelsen fortfarande
uppträtt i iöoo-talets tunga rustning. Emellertid betonas
uttryckligen, att Lehnbergs kalla intellektualism icke får betraktas som
typisk för hela upplysningsepoken. Inom upplysningen finnes
därjämte en underström af känsla, hvilken bildar
anknytningspunkt för den följande utvecklingen. Hvad detta innebär på
kulturens område, är särskildt utredt af Martin Lamm i hans geniala
arbete om Upplysningstidens romantik.
Det finnes nog hos Lehnberg många ställen, som vid första
påseendet förefalla vara uttryck för religiös känsla. Men de äro
föga mer än en viss sentimental fernissa på upplysningens
förståndssynpunkter. Tiden var fallen för en viss småborgerlig
sentimentalitet, men denna får icke utan vidare jämställas med
religiös känsla. Därför vidhåller förf., att Lehnberg är en
renodlad typ för den optimistiska och intellektualistiska fromhetstypen.
Lehnbergs teologiska åskådning kan kortast betecknas med
ordet »common sense». Det är aurea mediocritas, som han
föredrager. Och här är han ett troget barn af en tid, som gärna fick
en anstrykning af förståndsmässig och nykter kälkborgerlighet.
När Lehnberg står inför bibelordet: »hafver ingen omsorg, edert
begär vare kunnigt inför Gud», så ger han härtill en
kälkborger-lighetens parafras (Midfastosönd., I):
— Låtom derföre den blick vi kaste åt en framtida lycka vara vishetens,
icke endast begärets blick. Låtom våra omsorger, i detta afseende, styras
af ett sundt omdöme om de jordiska tingen och deras föränderlighet. Låtom oss
hellre hvila med förnöjlighet vid en måttlig lott i det närvarande, än med
orolighet eftersträfva skimrande och osäkra fördelar i framtiden; och vid
våra tillåtliga anläggningar till en förbättrad belägenhet i verlden, låtom
icke förtroendet till egen klokhet hindra oss att villigt hänskjuta utgången
till en högre Styrelses välbehag.
I denna common sens’ förståndsvärld finnes ingen plats för
något slags irrationellt i vare sig tillvaron eller i den mänskliga
själen. Allt det myckna irrationella, som finnes hos bådadera,
nekas helt enkelt eller bortförklaras. I ett afseende innebar detta
en afgjord vinst för det religiösa lifvet, däruti nämligen, att hela
den vidlyftiga dämonologiska apparaten lades å sido. Den verkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
