Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 5. Romantik och nyanglikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O
YNGVE BRILIOTH
sin tidsålder, fann att den gaf honom gensvar och lyckades
intressera dess ande (genius) i den katolska sanningens sak. »*
Coleridge’s religiösa och teologiska uppfattning låter sig
knappast fixeras. Den var stadd i ständig utveckling. Från gosseårens
Voltaireanism passerade han över panteism, med inslag från
ny-platonism och den kristna mystikens klassiker, till en mer positivt
kristen ståndpunkt. Hans resa 1798 tillförde hans intellekt ny
näring och öppnade nya vidder. Kant påverkade honom väl, men vida
mer Schelling. Från Herder och Lessing, men äfven från Eichhorn
lärde han den begynnande kritiska bibelforskningens principer. Det
är som förmedlare af tysk teologi och tysk filosofi, som han blifvit
en faktor af första rangen i den teologiska vetenskapens utveckling
i England. Under de två sista decennierna af sitt lif ville han
åtminstone betraktas som ortodox kristen. Men hans personliga
religion synes beständigt ha fluktuerat mellan en panteistisk
pla-tonism i kristen dräkt oph en rent evangelisk förtröstan. Till
denna flydde han åtminstone i sitt lifs mörka stunder, då den
spekulativa tankens vingar brusto under hans sjuka sinne. Det är
genom Aids to Reflection (1825), men framför allt i den postumt
utgifna boken Confessions of an Inquiring Spirit (1840), som han
kom att påverka och frigöra sitt lands religiösa tänkande, påverka
det sålunda i en riktning, som var Newman så osympatisk som
möjligt.
Hans rent teologiska tänkande är utgångspunkten för den
liberala riktning inom engelsk teologi, som skulle täfla med
Oxfordmännens uppfattning om herraväldet under resten af århundradet
— och täflingskampen är ännu ej slut, om än ställningarna
förskjutits. Det är åter genom sitt historiska tänkande och sin
kyrkouppfattning, som han banat väg för nyanglikanismen. Det är
förmodligen härpå Newman syftar, när han i en själfbiografisk
anteckning uttrycker sin förvåning öfver huru mycket som fanns
hos Coleridge, som han ansett som sitt eget.2
Sedan Coleridge förlorat tron på revolutionen, fördes han till
en allt högre uppskattning af det historiskt uppbyggda
konstitutionella samfundet, väl ej utan inflytande från Burke. Det sista
arbete han själf utgaf bär titeln Ön the Constitution of Church and
State according to the Idea of each (1830). Här häfdar han de and-
1 Prospects of the Anglican Church (Essays, X, s. 268 f.).
2 Letters and Correspondence, II, s. 39, not (uppl. 1903, II, s. 35).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
