Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 6. Noetikerna. Statskyrkoproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O YNGVE BRILIOTH
den aldrig lämnat.1 Här är ej platsen att skildra hans verksamhet
i Rugby, som blef epokgörande i den högre undervisningens historia
i England. Den store head-masterns bild, sedd med en beundrande
lärjunges ögon, har genom Tom Brown’s Schooldays blifvit äfven
många i vårt land förtrogen. Skolarbetet var Arnold’s rätta
atmosfär. Hans öfversvallande vitalitet, varma hjärta och naturliga
friskhet gjorde honom till lärjungarnes fruktade och älskade idol.
Här fick också det starka etiska patos, som härflöt ur en innerlig,
men frimodig religiositet, göra sigi. rikt mått gällande i en outtröttlig
kamp mot det onda i alla de former, hvari det möter och besmittar
unga sinnen. Matthew Arnold har i sin dikt Rugby Chapel tecknat
bilden af det outtröttliga och manliga vittnesbörd, som utgick
från skolkapellets predikstol, och predikningarna från Rugby
utgöra den förnämsta delen i Arnold’s annars föga omfångsrika
produktion. Arnold var en öppen och lycklig människa, hans
lycklighet var en del af hans religiositet. Det är utan tvifvel
en riktig iakttagelse, när en teolog af den traktarianska skolan2
karakteriserar Arnold som lutheran. »Arnold var tysk, hans rjvloc
var den äkta religiösa germanismens, och hans lif är ett synnerligen
tilltalande, men tillika ett äkta prof på och en legitim utveckling af
den lutherska teorien — icke den lutherska teorien hos honom
kanske, så mycket som den äkta lutherska instinkt, som ledde till
samma punkt.»3
Afgörande för Arnold’s teologiska utveckling blef en egenskap,
som han delade med få i sitt släkte i England: han var historiker.
1 Arnold förblef i Rugby till sin tidiga död år 1842. Året dessförinnan
liade han utnämnts till Regius Professor i historia i Oxford.
2 J. B. MozlEY, Essays, Historical and Theological, II, s. 25 f.,
London 1878 (essayen om Arnold är skrifven år 1842, året för dennes död).
3 Det liar åtminstone ett visst kuriositetsintresse, när Mozley
exemplifierar sin uppfattning af en luthersk karaktär från Fredrika Bremers hjältar;
han finner här »a number of characters, drawn in glowing colours, with feeling,
sentiment, generosity, simplicity, disinterestedness, the poetical love of
11a-ture and of art, and manly power and talent attaching to them. They liave
ali a richness aud juicihess of the human lieart and intellect about them.
But there is au hiatus somewhere; they please our mental palate rather than
our soul, and a deap sympathy and a moral yearning at the bottom of our
uature is left untouched by them. They are the offspring of a religion that
naturalises itself here; garden plants, fairy forms of the Lutheran ether».
Citatet är ej utan betydelse som belysande för anglikanisniens konstitutiva
•oförmåga att förstå lutherdomen. Samma författare har lämnat ett annat,
af större räckvidd, i sin uppsats om Luther af 1848 (också i Essays).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
