Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 6. Noetikerna. Statskyrkoproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ny anglikansk renässans 1 1 5
efter sig i fragment begynnelserna till ett stort arbete om
Christian Politics.1
En annan man ur noetikernas krets måste äfven här nämnas:
Renn Dickson Hampden. Men ehuru dennes förnämsta arbete
till tiden tillhör förhistorien, blef han dock egentligen bemärkt
genom den afgörande händelse i traktarianismens historia, som
är förbunden med hans namn. Då han år 1832 höll sina
Bamp-ton Lectures, föreläsningar om The Scholastic Philosophy
consi-dered in its Relation to Christian Theology, väckte de ingen
särskild uppmärksamhet. Och dock hade Newman rätt, då han
senare i dem fann en anda, som var oförenlig med den dogmatism,
som var ryggraden i hans egen religion och som han ville bevara
i sin kyrka. Om också med åtskillig dunkelhet i uttrycket äro
Hampden’s föreläsningar ett beaktansvärdt försök att skilja
mellan skriftens väsentliga innehåll och de spekulationer, som kyrkan
från tid till annan upphöjt till rang af dogm. Hans lösen var:
bort från traditionen, tillbaka till skriften — på visst sätt sålunda
en i jämförelse med t. ex. Hawkins’ ganska avancerad position.2
Det friare tänkande, hvartill åtminstone anspråkslösa
begynnelser kunna skönjas hos den äldre Orielskolan, kom ej på länge
att bära frukt. Men det dog ej ut, förkväfdes ej fullt af den klerikala
reaktionen. Arnold’s inflytande lefde kvar hos hans lärjungar. Vi
ha redan nämnt Stanley som den förnämste af dessa. År 1825
hade en ung Cambridgeteolog Thirlwall framfört Schleiermacher
i engelsk dräkt.3 Tillsammans med Julius Hare blef han under den
kommande generationen en af banbrytarne för en kritisk
bibelforskning. Han var biskop i S:t Davids i 34 år (död 1874). På
det gamla testamentets område var det. Milman förbehållet att
med sin History of the Jews (1829) väcka allmän anstöt genom milda
försök att söka en naturlig förklaring till berättelser sådana som
den om Sodoms och Gomorras undergång. Mest känd är han
genom sitt senare jättearbete History of Latin Christianity (1855).
Alla dessa män förberedde i sin mån 1860-talets genombrott.
Några af dem, såsom Hampden och Thirlwall, lefde länge nog för
att fördöma konsekvenserna af sitt eget lifsarbete.
1 Dessa, i vissa afseenden de mognaste alstren af hans tänkande, utgåfvos
postumt år 1845 under titeln Fragments ön Church and State. Här finnes
också hans grundligaste kritik af traktarianismen.
2 Storr, a. a., s. 99—106.
3 A Critical Essay ön the Gospel of St. Luke. Jfr Storr, s. i 10 f., 186.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
