Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 7. Tidens fullbordan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
yngve brilioth
7. Tidens fullbordan.
Vid 1830-talets ingång förspörjes öfver allt inom kyrkliga
kretsar en oro som inför en kommande katastrof. Det var denna
oro, som tvang Arnold att framlägga sitt reformprojekt, och den
genljuder i de flesta samtida skildringar. Det var den stora liberala
reformvågen, som man med bäfvan väntade snart skalle komma
rullande mot kyrkans åldriga murar.
Såväl i den kyrkliga samtidens ögon som i senare
historieskrifning kan man här ej undgå att märka en svaghet för att skära olika
sträfvanden öfver en kam. Det lider intet tvifvel, att på
1820-talet starka antikyrkliga krafter voro i verksamhet. Det var den
franska revolutionens svallvågor som nått Englands kuster, och
tidens inflytelserikaste tankeriktning var den utilitaristiska
radikalism, som utgör en direkt fortsättning på den franska
upplysningens revolutionära tänkande. Maximen om den »största lycka
för största möjliga antal» var lösenordet, Bentham, James och John
Stuart Mill banérförarne. Sitt organ hade skolan främst i
Westminster Review, som ägdes af Bentham och predikade utilitaristisk
etik och sociala reformer. Att äfven det kyrkliga systemet ställdes
under kritik, kan icke förvåna, dock undvek man att offentligt
bekämpa kristendomen själf. Men J. S. Mill har själf vittnat om
att hans fader näst aristokratien ej afskydde något så mycket
som statskyrkan. Sin vidare spridning fingo de utilitaristiska
idéerna genom de folkbildningssträfvanden, som utmärkte tiden,
och hvilkas organ voro Mechanics’ institutes i de nyuppväxande
industrisamhällena och spridning af populärvetenskapliga
broschyrer, främst genom Society for Promoting the Diffusion o! Use/ul
Knowledge.
Det var den filosofiska radikalismens styrka, att den kunde
göra sig till förespråkare för de sociala reformer, som det engelska
samhällets industriella och ekonomiska omdaning gjorde
nödvändiga, och som hotfullt kräfdes af ett städse växande proletariat:
religiös tolerans, utsträckt valrätt, ny fattiglagstiftning. Kyrkans
stora fara låg nu som ofta annars däri, att den var oförmögen att
inse, hvad social rättfärdighet kräfde, blind för de kristna momenten
i reformsträfvandena och i stället klängde sig fast vid en
samfundsordning, som hörde det förgångna till. De prästerliga sympatierna
voro nu som oftast med tories, och nu ville olyckan, att den långa
toryregimen hade skapat ett lika ensidigt färgadt episkopat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
